Älskade Barn

Paparazzi i balkonglådan!

2012-01-29T21:49:00.002+01:00

Barnen hade just varit ute och röjt på tomten.
Då kikar jag ut genom fönstret bakom balkonglådan ( jag har satt granris i...) och vad skådar mina ögon?

Helt stilla (så jag hann både sikta med kameran och trycka ner knappen!) sitter Ekorrn-satt-i-granen i hjulhuset på vår bil!

Han ( eller hon?.. Det syns ju så dåligt på håll..) hoppar ner och spanar innåt vår tomt.

Smidig som en ... ekorre genom gunnebostaketet.

Och SE! Restaurangen är öppen! Det ligger fågelfrön i lillahuset, och ett par kakor söndersmulade på marken.

Jag kanske borde ha paparazzifotografering som hobby. Eller natur/djurfotografering?...
Eller inte?.. ;o)

Unika Förlovningsringar och Vigselringar!

2012-01-28T18:14:00.012+01:00

Vigselringar i 18k guld och förlovningsringar i silver. Toksnyggt att blanda!

Förlovningsringar i sterling silver med handstansad text i typsnitt "gemener". Ringarna är 5mm breda i 1mm gods.

Förlovningsringar i sterling silver med maskingravyr både ovanpå och på kanten! 5mm breda och 2mm tjocka.
Silverringar i 3mm bredd och 2mm gods. Namn ovanpå och på kanten har stansats för hand.

Breda, blanka silverringar! De här förlovningsringarna är 10mm breda i 1mm gods. Handstansad text, (stålstämplar och hammare, bokstav för bokstav.)
Förlovningsringar i 925 Sterling Silver. 2mm breda i 2mm gods. Text på ena sidan, namnen på andra sidan och datumen graverade inuti!

Denna Omlottringsdesign tänkte jag som tillfällig ring ursprungligen. Om man te.x var osäker på storleken om man skulle fria, eller så. Nu är det en jättepopulär ringtyp och man kan även ha texten vid själva omlottet!

Tiden går ännu fortare när man sover...

2012-01-27T21:39:00.003+01:00

Och nu har man hunnit med att vara toksjuk också.
Så sjuk att jag bara stöp i säng klockan 13.00 och sov till nästa dag klockan 11.00.
Inte roligt att tappa timmar så.

Som egen företagare kan man ju liksom inte sjukanmäla sig någonstans.
Eller, kan kan man ju, men då blir inte jobbet gjort.
Så man är mycket glad och tacksam att kollegan drar upp växeln och kör så det ryker!

Han väckte mig och frågade om jag orkade några moment han inte själv trodde sig behärska, och visst, ingen fara.

Men sedan tyckes jag klara mig. Det var en intensiv men snabb sjukdom. Feberkrasch.
Kabooom, sedan pooooff, borta.
Men man blev lite matt efterpå, kan jag meddela.
Först nu ikväll, känner jag mig som mig själv.

Nu jobbar vi ikapp, det lilla som blivit kvar.

De här ringarna tycker jag blev rätt kul;
"Öhh-när-var-det-det-var-nu-igen?"

Snöfall!! Det var på tiden...

2012-01-22T18:29:00.002+01:00

Uj, vad tiden rusar!
Snart är det vår, även om det kan vara svårt att tro i Uppsala idag, söndag!
Snön sprutar ner!
Barnen och pappan har haft jättekul ute på tomten, byggt två "fort" och haft snöbollskrig.
Hunden - mellanpudel - och jag blev tvunga att gå in då han blev som en snöboll hela han, lille hunden! ;o)
Han fick tina upp på golvvärmen i badrummet.

Det var en tid sedan jag hann med ett blogginlägg, och så är det ju ibland.
Att tiden rinner för fort och man tvingas till prioriteringar...

Igår hade jag och lilleman Charlie en helt ljuvlig lördagsförmiddag hemma själva, då storgrabbarna och pappan var på scouterna.
Vi tog lång sovmorgon i sängen på Charlies initiativ. Inte mig emot!
Somnade om och låg och pratade en låååång stund innan hunden påkallade uppmärksamhet att han var pinknödig.

Då klädde vi oss varmt och gick på en lång upptäcksfärd i snö/frostlandskapet.
Vackert så det föreslog!

Strax är även denna helg tillända. Måndag-fredag-måndag-fredag, heeela tiden!
Helgerna är underbara, och veckodagarna likaså.
Jag har ju faktiskt ett helt makalöst roligt jobb! Och en hög toppenhärliga kids!

Nu står badkarsbad på schemat för de mindre.
Själv tänkte jag fylla upp mer nytt, varmt vatten då de lagt sig, och ta med mig en bok och hårinpackning.
Måste ju vara snygg i verkstaden på måndag.
Not. ;o)

Mitt måndagsschema börjar med milsrundan med grannfrun, vars tik just nu har löpperiod, så min hund får gå en annan runda med pappa Uffe.
Gör mig inte nåt.
Alls.

Ser fram emot morgondagen, men först skall jag njuta färdigt av den här dagen.
Tjolahopp, på er!

Fyrstav i 18k Guld med maskingravyr!

2012-01-16T19:40:00.000+01:00

Åsså lite motion på det!

2012-01-14T17:09:00.002+01:00

Det blev en eftermiddagsrunda idag, som motsats till morgonrundorna vi tar nästan varje vardag.
Ett tämligen stillastående / sittande jobb måste ju kombineras med äxxörsajs ni vet!
Sigge - hunden, granntanten Lotte ;oP och Silkes(jakthunden)Luna drog milen runt idag igen!
Såhär vackert var det då vi älgade på över fälten hemåt!

Namnsmycken i all enkelhet!

2012-01-13T17:15:00.004+01:00

Namnsmycken från vår silververkstad.
Stort silverhjärta med sötvattenpärla, och två små silverhjärtan nedtill. Handstansat med 2mm original.
Stort silverhjärta, handstansad text i Vaxad bomullsrem med knut!
Trestav med Spinnhake.
Budskapsbricka med utsågat hjärta!
Handstansat typsnitt gemener.

Silverhjärta med Budskap.

2012-01-12T10:29:00.002+01:00

Namnsmycken är populärt.
och det är så mysigt när man står ute i silververkstaden och gör ett smycke med en älskad människas namn på...

Vi gör smycken med budskap också och motto-smycken.
Kom-i-håg-smycken, kanske med shoppinglistan!?..

Det härliga är att alla våra smycken är unika, och det är du själv som kombinerar ur vårt breda sortiment!

Vill du ha ett alldeles jätteunikt smycke, så kan vi även gravera din egen handstil, teckning eller foto.

Våra namnsmycken, bildsmycken eller teckningssmycken blir typ världens bästa present till någon som "har allt".

Det är faktiskt så att jag känner mig stolt över mitt jobb. Och väldigt lycklig att jag faktiskt får jobba med något jag verkligen älskar varje sekund av!...

Tillbaks till rutiner.

2012-01-10T22:34:00.002+01:00

Nu är jullovet slut.
Det känns ganska skönt med kommande rutiner, även om jag jag kommer att sakna alla mysiga sovmornar...

Lilleman som kommer över under natten och kryper ner...
När man vaknar först, och ligger kvar med en sovande lillpys på armen, trots att storebröderna börjar småstöka i sitt rum...

Imorgonbitti lägger vi in högsta växeln direkt med milsrundan tillsammans med dragsällskapet från Majemajelund.

Faktiskt så jag längtar redan nu!

Massor av Namnsmycken!

2012-01-08T21:47:00.010+01:00

Nu har jag ju inte visat så många namnsmycken på bild på ett tag, så jag tänkte; Namnsmycken i Kavalkad;
Namnsmycke; Stort silverhjärta, 28mm som handstansats med typsnitt "Elin".
Budskapsbricka 19*27mm, 1mm tjock med utsågat hjärta och namnet i typsntit gemener.

Dogtag / IDbricka, 12*22mm 2mm tjock med datum handstansat, 2mm original.
Namnhalsband, Klassisk silvebricka, 3mm tjock och 7mm bred som handstansats med 3mm tecken. berlocker, Bulligt hjärta i kedja, och Hjärtan i länk.
Manschettknappar med namn, handstansat 2mm original, med en rad för kommande namn!
Namnring, 8mm bred i 1mm gods. Maskingrayvr nummer 4.
Namnhalsband; Klassiska silverbrickor i karbinhakar, handstansat 3mm original på Lyxringkedja.
Namnarmband; Silverarmband, Klassisk bricka. Handstansad text, 2mm original.

Det var en gång, för nio år sedan...

2012-01-07T12:55:00.001+01:00

Den sjunde Januari anno 2003.

Min mage hade antagit mer än lovligt stora proportioner..
Två små ungar låg därinne och verkade inte vilja komma ut.
Av en normal graviditets fulla 280 dagar hade vi gått 282.
Tvillinggraviditeter ligger genomsnittligen runt 250 dagar dessutom..

Det var smällkallt ute, ingen jacka nådde om midjan. Min pappas dock gamla, men snygga duffel blev räddningen mot isande vindar och kylande snö.
Själv både såg man ut, och kände sig lika rörlig som en snögubbe av ekvatoriska mått.

Denna morgon, tidigt i början av år 2003, drog jag duffeln hårt om mig. Inte så mycket för att jag i denna tidiga morgontimma; 07.00 märkte av temperaturen, utan för att både min hjärtfrekvens och andning tycktes mer än lovligt ansträngda.
Vi skulle in till Akademiska sjukhuset. Det hette "Eventuell Igångsättning".
Eventuell… Som om bebisarna valt just denna dag, tisdagen den sjunde att själva skrida till verket i samspel med min kropp och låta en blivande mamma genomlida den oundvikliga förlossningen..
Pyttsan. De hade det bra därinne och jag började snart tro att de inte ville komma ut alls.

På BB blev vi mottagna av en ung barnmorska och visade in i ett litet undersökningsrum. Läkaren skulle snart komma för Ultraljud.
Under tiden kopplades in CTG.
Blivande mormor, och blivande pappan följde ivrigt bläckstrecken, lyssnade på hjärtljud och hickningar.
Själv halvlåg jag på ett ytterst obekvämt sätt, vriden som en trasa och spänd som en pilbåge för att apparaturen skulle få kontakt med de små därinne i magen. Jag fick själv hålla plattorna på plats.
Att kunna andas var ett smärre lyxproblem.

Läkaren konstaterade 1cm öppen och livliga bebisar som mådde gott i magen.
Hur var det med mig?
Jotack, värre hade man varit med om. Kippandes efter syre att fylla mina suktande lungor förstod jag inte riktigt den kommande frågan.
-Hur vill fröken föda egentligen?
-Så problemfritt och snabbt som möjligt, tack.
-Vaginal förlossning, eller kejsarsnitt?

Jag bytte förvirrade blickar med mina medföljande. Sedan när fick man välja?..
Läkaren förklarade på långsam och lättfattlig svenska; Den stora livmodern skulle till 50% orka genomföra en vanlig förlossning och eftersom jag inte märkt av sammandragningar var risken stor att snitt måste ske ändå.

Vi blev lämnade en kvart för rådslag.
Jag fick rådslå med mig själv, då mina medföljande "stöttor" mina mor och min man tyckte jag själv skulle råda över min egen kropp. Att jag ville barnens bästa var självklart.
Ok. Snitt. Om vi skulle få det samma dag! Inte gå hem, och vänta. Inte igen.
Förra gången vi var inne för "Ev igångsättning", två dagar tidigare, var jag för sjuk enligt läkaren. Idag kändes det rätt.

Vi fick flytta in till en förlossningssal och vänta. Vänta. Så kom order och tillhörande attiraljer att duscha och desinficera. Nagellack bort, även på nypedikurerade fossingarna. Hur når man ner till tårna förbi en tvillingmage i v 40+2?..
Så iförd landstingets kokbara rockar helt utan passform och missklädsamt vita med tillhörande lårhöga strumpor utan uns av stretch, låg/halvsatt - befann jag mig när in kommer en tysk praoelev på tre äpplen hög.
Narkosläkaren märkte jag sedermera i operationssalen…
Jag blev upprullad till Op salen med mitt följe på mamma och Uffe. Nervositeten hade här fortfarande inte slagit sina isande klor i mig.

Den tyske praoeleven "Otto" sätter nålen med bedövning med en kirurgs precision. Jag behövde knappt böja mig framåt. Hur nu det skulle gått till..

Då känner jag det. Krypandes kommer den. Längs armbågarna först. Sedan ut i fingerspetsarna. Halsen snörs åt, och jag känner den redan ansträngda syresättningen avta. Det känns som om mina ben skakar under operationsduken. Nu är den här. Nervositeten.
Idag skall jag få barn. Nu kommer de!

Ett decimeterhögt ynka skynke spänns upp framför mitt ansikte där jag ligger. Så jag blir besparad de blodigaste scenerna. Sköterskan bredvid mig skämtar..
Elva personer är vi därinne. Min mamma sitter vid min huvudända. Hon håller mig i handen och hon ler.
Så kommer läkaren in. Illana. Vi har träffats flera gånger förr och hon säger, Nu äntligen Tina.

Eftersom min önskan att få bli sövd avslogs så ligger jag här. Ser upp i taket. Ser kyrktornet genom fönstret. Tårarna som rinner ner för min mors kinder undgår mig inte. Inte heller Uffes bleka ansiktsuttryck där han står i de gröna prassliga skyddskläderna.

Jag känner hur det bökas runt nedanför skynket, jasså, är det min kropp de drar i?..
Narkossköterskan rabblar hieroglyfer och jag försöker motstå frestelsen att ge efter för hostattacken jag känner riva i mitt bröst. Kan ju aldrig vara nyttigt att hosta med buken öppen?..

Då hör jag;
Ett litet rop.. En liten ny människa ropar på sin mamma. Ropet är tyst, lite hest och ändå så starkt.
Se på din lilla pojke! Du har fått en son!

Jag blundar. Livrädd för att den lille hjälplösa parveln skall rubba mig ur fattningen och få mina känslor att göra utbrott. Min mage är det ju hål i.
Låt pappan se honom först, jag skall titta, så fort jag är hel igen!

Så hör jag ett nytt rop, en ny liten röst. Lite gällare och lite starkare.. Ännu en ny liten människa!
Grattis, ni har fått en son till!

Jag håller mina ögon hårt ihopknipta. Snart, snart små barn ses vi! Jag törs bara inte riktigt än…

Uffe får ta den första killen. Ettan väger 3750 och är 51cm lång.
Den stolta mormodern får ta tvåan. Han väger 2670 och är 46cm lång.

Jag ligger kvar på operationsbordet och ser upp i taket. Sköterskorna klappar mig på kinden och vi skojar litegrann med varandra. Läkaren Illana har gått ut och jag blir ihopsydd. Lager efter lager lappar de ihop min kropp.
Jag känner mig så ensam. Tom.
Minuterna går, man jag har ingen koll. Miljoner tankar surrar i mitt huvud. Mina barn. Mina barn..
De rullar ut mig från salen, och där står de. Stolta och lyckliga. Nyblivna. Pappan, och mormor. I famnarna håller de mina juveler. Min framtid.

Mot mig sträcks den minsta hand jag någonsin sett. Den känns förunderligt mjuk och bräcklig i min.
Mina ögon möter fyra små ögon som ännu inte riktigt verkar greppa vad som hänt, det var ju så varmt och mörkt för bara några sekunder sedan.
De små gossarna är inlindade i filtar och har små, men alldeles för stora mössor på sig.
Jag får titta på dem i en minut, sedan måste jag rullas vidare.

Bakom ett skynke på uppvaket följer jag som genom en dimma ett samtal som pågår bredvid mig.
Det är en kvinna som slutat andas. Hon väcks upp och låter lite skrämd på rösten.
Själv fattar jag inte riktigt vad som händer. Det känns som om jag just vaknat ur en dröm.
Mina ben är tunga, och jag sträcker försiktigt ner en hand ovanpå täcket. Näe, jag känner ingenting på låret.

Så närmar sig handen min mage.
Jag kikar över kanten på filten de lagt över mig.
Där nere är mina fötter!
Handen känner en platt mage. Mina bebisar som legat därinne i nio månader har kommit ut!
Jag blundar. Vad kommer att hända nu?
Så dras skynket åt sidan och in kommer Ulf. Han är ensam.
Vi ser på varann. Nyblivna föräldrar. Vi. Vi har fått barn!

Jag kommer på att jag alldeles glömt fråga;
-Blev det tjugo fingrar och tår?
-Jo, De är helt perfekta! Uffe har tårar i ögonen..

Han har med sig lappar från förlossningen med uppgifter om vikt och längd. Så säger han till mig;
-Jag tycker att det blev en "Emil" och en "Joel".
Nils Emil och Nils Joel.
Emil som kom ut 13.44 vägde 3750gram och var 51cm, Joel anlände 13.45 vägde 2670 och var 46cm lång.

Vi blir avbrutna av en sköterska som vill att jag skall röra på benen. Så fort jag gjort detta får jag komma ner till BB och träffa mina små.
Jag blir iskall, tänk om nåt gått fel?.. Försöker känna mina ben, men utan att röra dem. Känner ingenting..
Sköterskan ropar efter en assistent och de trycker på min mage, hårt för att få ut blod. Jag känner ingenting.
De byter vadderade skynken under mig, flyttar runt mina orörliga ben.

Så, när Uffe gått vågar jag mig på att åter kika på tårna därborta. Det känns underligt att se dem, det var ju ett tag sedan..
Jag stålsätter mig och ber dem försiktigt att vinka åt mig..
Filten som täcker sängen far upp med ett ryck. En förbipasserande sköterska skrattar;
-Ivrig iväg till dina små?
Klart jag är!!
Nu sticker det lite i benen, och magen kliar.
Medan jag blir rullad i en säng till BB försöker jag känna efter hur det känns. Allt är som i en dimma.
Innan jag vet ordet av har vandringen till avdelningen där mina små väntar avklarats, och jag blir inrullad i en enkelsal.

I en liten glasvagga, under röda fleecefiltar ligger de. Emil och Joel. Jag kan inte se dem ännu,
men jag vet att de är där.
Mormor och Uffe väntar bakom vaggan. Jag sträcker på mig så gott jag kan. Det ligger någon i vaggan av glas.
Den nya barnafadern lägger ett litet knytte på mitt bröst. Den lilla nya, vackra människan öppnar två blå ögon och ser på mig.
Jag öppnar upp den röda filten och min skjorta.
Tillsammans försöker jag och den lilla killen amma. Han är så liten..
Brorsan piper till och jag får också honom upp på bröstet.

Tiden står still. Snön som faller utanför faller i en annan värld, i en annan tid.
Det spelar ingen roll.
Så ligger vi ett tag och insuper varandra. En nybliven mamma med två alldeles nya barn..

Nioårig tvillingmamma.

2012-01-06T22:49:00.003+01:00

Imorgon firar jag nio år som tvillingmamma.
Det är verkligen inte klokt hur tiden går!

Känns som om det var igår de var mina små bebisar...
Minns precis hur både graviditetsbeskedet, och tvillingbeskedet kändes.
Jag minns precis hur det kändes att bära dem i min mage.
I 40 veckor och två dagar...

Namnringar!

2012-01-03T20:53:00.002+01:00

Namnringar, 5mm breda i 2mm gods. Handstansat typsnitt 2mm original och hjärtesymbol 1.5mm hög.

Dopgåva!

2012-01-03T00:02:00.001+01:00

En Skyddsängel i silver.

Gott Nytt År!

2012-01-01T14:40:00.002+01:00

Hoppas alla haft ett fint årsavslut, och får ett fantastiskt gott nytt år!

Vi avslutade år 2011 i familjens tecken.
Jag, pappan och barnen. Med våra fina vänner och våra älskade närmaste i tankarna.
Himlen var otroligt stjärnklar, och luften frisk och kylig.
Redan klockan 21.00 trotsade vi "bättre vetande" och smällade av vår tårtraket.
Fantastiskt vackert!

Barnen fick varsitt glas jordgubbsbubbel - sjävklart utan alkohol, och jag och pappan smuttade på varsina glas riktig champagne.
Vi pussades och njöt riktigt att vara tillsammans i kärleksfull stämning.

Via sociala medier ( tack, facebook ) och sms skickades nyårshälsningar landet över.
Vi saknade ingenting, utom att få krama våra närmaste, då förstås.

Min nyårsönskning detta året som jag sände upp mot ett stjärnfall är att min mamma även denna gång skall besegra cancern som river i hennes lilla kropp...
Vi längtar så tills vi får kramas med henne igen, då hon inte är så infektionskänslig att hon återigen får träffa på omvärlden.
Vi pratade dock i telefon länge igår, och alla barnen ville såklart säga både ditten och datten.

Dock hade vi en jättefin nyårsafton som jag kommer att minnas länge.

Snart är det tillbaks till vardagen, eller nåja - arbetsdagen börjar väl imorgon med en inventering som jag och "kollegan"/maken får turas om med, eftersom barnen har jullov.
Men en sovmorgon till, det tycker jag i alla fall vi är värda!

Kram & det allra godaste av nya år önskar jag er!

Tävling! Vinn en Skyddsängel till din Vardagshjälte!

2011-12-28T14:35:00.004+01:00

Till Tävlingen!
Tag tillfället i akt att hylla din vardagshjälte! Delta i vår tävling och ge bort en skyddsängel i silver. Valfri text / namn ingår.
Ju fler som deltar, ju fler silveränglar delar jag ut!

Tipsa gärna dina vänner på Facebook, och länka gärna från din blogg.
Bilden ovan är fri att låna!
Kram!

Viner om örona!

2011-12-26T18:24:00.005+01:00

Inatt kom vi hem sent från en Kalkonmiddag hos fina vänner!
(Nää, middagen bestod av Kalkon! ;o)
Jag körde, och pappan "höll låda" med barnen i bilen för att försöka ( förgäves..) att hålla dem vakna tills vi kom hem till våra egna sängar.

Det blåsa på rätt bra, men vid midnatt ännu inga nedfallna träd.

Det fanns det imorse då vi gick ut!...

Vi har några Expressbeställningar som skall iväg innan Nyår, och denna Lyckoamulett med Klassiska silverbrickor måste fram till en födelsedag på torsdag.

Ikväll skall jag ut till min älskade silververkstad igen, så fort barnen ( och pappan ;o) somnat!
En CDbok har jag att hålla mig sällskap. Man längtar...
Men först, tre LEGOskepp skall byggas med barnen. Vi får se hur långt vi hinner ikväll, bra att spara lite tills imorgon. Jullovet är långt. ;o)

God fortsättning på Julen!

2011-12-25T13:18:00.003+01:00

Inte så lätt att få trenne barn på samma bild, vill jag lova!
(Detta kort är från 2007. I år tittade de faktiskt åt samma håll. Till och med hunden!...)

Julen kommer i år igen, och lite frid med den!

2011-12-22T17:20:00.005+01:00

Uj, vad vi har smidit (smatt - smudit) inför julen iår!
Beställningsrekord på beställningsrekord och timmarna i vår silver och gravyrverkstad har varit både många och långa. Så otroligt kul!

Har du julklappspanik? Ingen fara alls!
Vi har Presentkort vi kan maila direkt, och det hinner vi göra ända fram till klockan 10.00 på julaftonsmorgonen!
Känner du någon som behöver ett tips?
Dela med dig av bilden och länken nedan!
Beställ Presentkort som kommer direkt på mailen här!
Eller på mail: info(ä)alskadebarn.se

Nu har julruschen lagt sig. Och vi har varit alldeles underbart förskonade med "Paketet-har-kommit-bort/blivit-förstört i posthanteringen!"
Det känns helt underbart!

Idag har vi to.m hunnit slå in några av de egna julklapparna till våra barn!

Granen är pyntad och julsaker sedan Lucia. Barnen hittade ett par lådor som vi ställt fram i förrådet, och de gick loss med tindrande ögon, liv & lust i julpyntandet medan jag faktiskt låg på soffan en stund!

Imorgon är det sista händerna vid julmaten, och så städet förstås.
men först skall vi göra klart alla Expressbeställningar i silververkstaden.
Men inte förrän barnen lagt sig ikväll.

Ser med tilltro fram emot en sovmorgon imorgonbitti!

Julavslutning i kyrkan.

2011-12-21T11:10:00.002+01:00

Satt imorse på en kyrkbänk bredvid min man och lyssnade till våra två söner som sjöng tillsammans med sin skolklass. Jag var-där hela stunden och ja, det trillade en tår.
En känsla av ro i mitt sinne börjar så sakteliga sprida sig och en faktiskt ganska ny medvetenhet gör sig påmind.
En liten påminnelse till dig från mitt hjärta - vad du än gör försök att vara just där - just då.

Som egen företagare i min bransch .... eller. varför börjar jag så?..
Gör om - gör rätt:

Vi har haft en hektiskt tid nu ett tag innan Jul.
Mitt hjärta klappar så för mitt otroligt roliga och utvecklande jobb!
Det är faktiskt helt fantastiskt när jag tänker efter, på alla de smycken vi får tillverka - hur betydelsefulla just det är!

När det är mycket att göra, gasar jag gärna på och "rider på vågen" samtidigt som jag gärna ser att alla runtomkring mig gör likadant!

Vi är väldigt olika, min man - han-som-är-anställd, och jag.
Han är rätt duktig på att vara där han är.
Jag får dagligen jobba på att "vara kvar."
Exempel; Sitter jag på kontoret, så radar jag upp uppgifterna i huvudet som jag behöver göra ute i verkstaden, samtidigt som jag städar skrivbordet och påminner mig själv om att kolla upp det där måtten och besvara mailet till kunden asap.
Står jag ute i verkstaden, designar jag en ny smyckesmodell i huvudet samtidigt som jag fyller på kedjeförrådet och ställer i ordning verktyg och sopar av bänken.
Lagar jag middag tillsammans med ett av mina fina barn, dukar jag bordet och diskar upp allt eftersom.
Samtidigt som jag planerar kvällspasset ute i verkstaden och påminner mig själv att ta med den lilla tången jag lånade in till kontoret för att öppna en liten silverögla och att skicka den där verifikationen till ekonomitjejen.

Inte så att jag snurrar omkring och vimsar, men det är liksom "go" på alla plan - hela tiden.

Jag älskar att ha fart omkring mig, och jag måste säga än en gång att jag är lite kär i mitt liv just nu och uppskattar så den verklighet jag lever i.
En fin familj med friska, fina ungar. En man som älskar mig och stöttar mig i precis allt jag gör.
Hälsan har jag. Trots en envis förkylning - som nu äntligen verkar ge sig! och en ont fot.
Och ett jobb som jag har gjort själv!...

Det är med tacksamhet jag stiger upp på mornarna.
(Nåja, ok.. Inte alla mornar. Säger som en kompis barn; "Jag ääälskar inte att stiga upp tidigt på morgonen.")

Men en sak har jag lärt mig på sistone.
Att det är viktigt att vara. Att befinna sig, med hela sig på den plats man just är.
Ofta är det inte så, men ack, så ljuvligt det är den stunden då man faktiskt känner att ens närvaro blir precis så påtaglig, som om man faktiskt befann sig på exakt samma plats med kroppen och med hela sitt väsen...

Hälsning från Julklappsverkstan!

2011-12-19T20:17:00.003+01:00

Budskapsbricka i silver med Fotogravyr. Ooooosar innerlig kärlek!...
Klassisk Silvebricka med Hamrad yta.
Manschettknappar i silver med namnkorsord!

Vi jobbar vidare mot vårt mål - Alla skall ha sina julklappar i tid för Julklappsutdelningen på Julafton.
Så, här har man ju inte tid att sita still längre! ;o)

Blanda Silver & Guld!

2011-12-19T08:50:00.002+01:00

Här är nog två varianter av det populäraste smycket nu inför julen!
Strax därefter i populäritet kommer ett par andra smycken - dessa kommer på bild snart!... ;o)

Hörrni. Igår kom snön till oss!
Vi var ute och byggde snögubbar, snöfort, och hade snöbollskrig.
Najs med en annorlunda dag!

Det har varit mycket silververkstadsjobb nu ett tag!
och svara-på-beställningar-kontors-jobb.
Och skjutsa-på-handboll-scouter-skolfestavslutningar.

Jag satt en stund i soffan igår också. Det var rätt skönt att unna sig.

Nu kör vi på några dagar till, vår målsättning är såklart att alla skall hinna få sina julklappsbeställningar i god tid före dopparedagen!

Kunglig Nyhet lagom till Jul!

2011-12-16T14:07:00.003+01:00

Ringen till kedjan kan sättas i vilken knopp man vill. Rakt?
Eller snett?

Silverkronan är 15mm*15mm och 2mm tjock. En knubbis.

Hon som fick Skyddsängeln.

2011-12-14T15:31:00.005+01:00

Vi hade en "tävling" på Facebook och den gick ut klockan 22.00 kvällen som var.
Det tog några timmar och huvudbry innan vi kom fram till vem vi ville ge Skyddsängeln till denna gång.
Jag postar en Skyddsängel idag!
Varm kram!

Årets Julklapp

2011-12-13T21:49:00.009+01:00

kan man tro att vi tillverkar i vår silververkstad!
Det är helt fantastiskt så många (kombinationer av) Namnsmycken vi gör!
Hade jag en massa tid över, skulle jag lägga ut bilder på alla och visa er!
Det har jag inte, men jag kan visa ett par stycken! ;o)

Namnringar, Omlott, handstansat typsnitt "Elin". Kanske rent av ett par Förlovningsringar?...

Namnörhängen, Litet silverhjärta

Klassisk Silverbricka med texten i två våningar på andra ledden!

Budskapsbricka med namnen som korsord!

HhhHHHÄÄTssscchBfoooOOOO.

2011-12-12T21:24:00.006+01:00

Typ.
Håller på att bli förkyld.
Men jag vill inte, och tänker inte bli det än.
Så jag kör med mammas tips. Echinagard. Bomba kroppen.

Det är full galosch i verkstan.
Och tokhalt ute på sina ställen. Hunden får gå i skogen nu med mig. Inga hala (och skitiga) vägar.
Gäller att vara effektiv nu. Slippa tvätta hund, och fokusera på julklappstillverkning.
Eff. Ek. Tiift!

Örhängsknappar, Maskinfräsning & oxidering;
Manschettknappar med handavtrycksgravyr;
Stort Hjärta som armband på Vaxad bomullrem;

God Tredje Advent!

2011-12-11T22:05:00.005+01:00

Manschettknappar, matterade och handstansade. (Texten är o-oxiderad!)
Namnringar i silver. 2mm breda och 2mm tjocka. ÄLSKADE handstansat på ett ställe, sedan barnens namn flera gånger runtom!
Mässing, med Cubic Zirkonior!

Idag har vi hunnit massor. Men vi har massormassor kvar.
Inte beställningar, faktiskt - där ligger vi i fas!
Men vi har hunnit tomta-till vårt hus lite mer idag och jag har hunnit både tvätta och städa.
Men vi har långt kvar till jul...
Tiden är knapp, och jag försöker att inte känna mig stressad, men det är svårt att låta bli samtidigt som jag känner "Fasen-vad-jag-är-bra" när jag gjort klart något som jag haft på todolistan.

Ibland skulle jag vilja vara mer som min man.
Liksom känna att Åh, nu är jag ledig.
Bara koppla av/bort allt utom fokuset på att bara sitta stilla och glo!...
Att det skall vara så svårt för mitt förstånd att släppa greppet och allt som jag skulle vilja/behöva/komma ihåg att göra?...

Jag säger bara en sak; Tur att nästan alltihopa faktizkt är så kul!
Tolka mig rätt, att dammsuga är ju inte direkt skitkul, men åhh, vad jag uppkattar rena golv!...
Och jobbet är ju så zvååårt att släppa!
Man har ju en hel del spännande saker på gång!
Man älskar både sitt jobb, och sitt liv.
Varför jag nu säger "och", de är ju högst sammanlänkade. I mig själv.

Nu ska jag ta mig en kopp kaffe.
Från mormors gamla kaffebryggarmaskin.
Min Krups gick ju och lade av här för några dagar sedan.
Då blev jag inte så lycklig... ;o)

Namnsmycken från silvertomteverkstaden!

2011-12-10T09:47:00.009+01:00

Det blir en del smycken nu varje dag innan jul. Jag gissar att det vore lite långtråkigt att se dem alla på bild, så jag har valt ut några olika.

Namnring, 10mm bred i 2mm gods. Namn handstansade i tre våningar!
Fyrstavar med maskinfräsning typsnitt nr 21, och vita stenar.
Namnarmband, Liten rund silverbricka och Litet silverhjärta. Båda på Kulkedjor.
SilverRondell med maskinfräsning, typsnitt 21.
Trestav med Spinnhake och sötvattenpärlor, färg "Hallon".
Slipsnål (silver givetvis) med namnteckningsgravyr!
Den här bilden säger kanske lite om att vi faktiskt har att göra i silververkstan;Så fantastiskt roligt!!
Idag skall jag få små praktikanter som vill hjälpa till i verkstaden, jag har lovat barnen att få vara med en varsin stund idag. Sedan skall vi ut i trädgården och sätta upp belysning, så det blir lika vackert här ute hos oss, som jag minsann sett att många redan hunnit ordna "redan"!
God Helg på er alla!

Word.

2011-12-07T23:52:00.004+01:00

Styrka är en fråga om inställning.
Ungefär så. Ganska precis.

Titta vad min tomte kom med i ett stort paket!

2011-12-06T23:17:00.003+01:00

Eller, tjaa...
Jag fick ju både beställa och betala dem själv.
Men jag fick designa dem själv också! ;o)

Julklappssäckar med stil, tycker jag minsann!

En bloggpost som innehåller nötkräm.

2011-12-05T11:42:00.002+01:00

Det pågår en tyst katastrof. En katastrof som varje dag dödar 21 000 barn under fem års ålder. De flesta barnen dör av näringsbrist, diarré eller andra sjukdomar. De dör av orsaker som med enkla medel skulle kunna förebyggas.

I jul kan man publicera årets viktigaste bloggpost. En bloggpost som ger fler barn chans att överleva och utvecklas. Då gör du nämligen inte bara fler uppmärksamma på att barn dör i onödan utan du ser även till att re:member köper sex påsar nötkräm. Nötkrämen skickas till de barn som behöver det mest. Vi hoppas att du vill hjälpa oss att få ihop så många påsar nötkräm som det bara är möjligt.

Vill DU hjälpa?
Unicef

Julklappstillverkning & samarbete i silververkstaden!

2011-12-05T09:51:00.006+01:00

Nu är det tomtemössor på! (Jodå, vi har lite kyligt i verkstaden, men oljeelement är inköpt för det funkar minsann inte med frusna fingrar och silversmide!)
Det är så fantastiskt underbart kul med alla beställningar på personliga smycken som beställs i julklappstankar just nu!
När man står därute och vet att det man tillverkar med sina egna händer kommer att ges bort med kärlek kan man inte annat än älska sitt jobb!

Det är med största tacksamhet jag gör varje smycke i min egen silververkstad!
Vi byggde ju till och gjorde om verkstaden i höstas, men det skall ännu till lite tid i utvecklandet av den, för vi blir ju "större" hela tiden!

Min favoritplats, till exempel. Arbetsbänken har förstärkning av extra-ben under bordet för det får inte svikta då man stansar. Lätt det blir dubbelslag då.
Där minsann står min kollega, maken Ulf allt som oftast.
Nu skall jag fixa ( då jag får tid..;o) en likadan plats åt honom. Så vi kan vara ännu mer effektiva och slippa vänta på att den andre skall bli klar på just den stationen.
Men vi kompletterar varandra bra, faktiskt! Han gillar inte de momenten i smidet-och jag överlåter gärna annat på honom.

Man får frågan ofta, "Men hur funkar det egentligen att jobba tillsammans också?"

Jodå, tack! Det går alldeles utmärkt!
Vi är ganska olika varandra som personer. För att inte säga väldigt olika på de flesta områden.
Men det behövs ju. Både i förhållanden privat, och de på jobbet.
Hur bra som helst faktiskt.
Uffe är kvällspigg. (Det blir beställningar svarade på även på sena timmar.)
Uffe är morgonpigg. (Barnen får frukost så snart de vaknar - om de vill.)
Uffe har extremt hög arbetsmoral. (Njursten kan hävas med lite piller, jobbet blir gjort ändå.)
Jag är trött på kvällarna. (Oftast) utsövd då jag vaknar.
Jag har också hög arbetsmoral och älskar att jobba i högt tempo! Skjuter sällan ( helst aldrig!) upp något till morgondagen. Och tillåter sällan Uffe göra det heller.

Uffe sågar väldigt rakt. Långt. Länge, om så krävs.
Jag sågar former, och ser möjligheter.
Jag får massor av nya idéer och Uffe ser eventuella problem med genomförandet.
Som vi då löser tillsammans innan genomförandet.
Eller så står jag på mig, och får det gjort ändå.
Om det blir fel, gör jag om. Och om. Och om. Så det blir gjort ändå.

Nu hör jag från verkstaden att slipningen av de Klassiska Silverbrickorna är färdig.
Då är det min tur. Poleringen.

Här är några bilder från de senaste verken från vår verkstad!
Omlottring med handstansat text i "omlottet", typsnitt 1mm original.
Lyckoamulett med berlocker; Hjärtan i länk och turkos prisma. Tre namn stansade för hand med stålstämplar och hammare, bokstav för bokstav med typsnitt "Elin".
Små runda silverbrickor i våningar. Namnen handstansade 2mm original
Små runda silverbrickor integrerade på 2.5mm ärtkedja. Handstansat, 2mm original.

Han borrar sig in i mitt hjärta.

2011-12-03T21:45:00.004+01:00

Tyngden blir tydligare och svårare att hålla emot.
Min underarm pressas mot soffans armstöd.

Värmen från dagens brasor i eldstaden har falnat, men nu blir jag varmare än någonsin tidigare denna dag.

På min arm har min unge lagt sig till ro.
Hans andetag blir längre och lite långsammare.
På tv:n sjuner Eva Dahlgren Laleh´s låt, så mycket bättre...

Jag har ett litet spensligt ben tvärs över mina.
Sträcker mig ner och drar av den lilla strumpan med robotarna på.
Små tår som ändå är ganska långa - lika mina, kniper till i friheten utanför strumpan.
Jag smeker den mjuka fotsulan och låter den lilla foten dröja kvar i min hand.

Älskade lilla vackre unge.
Så trött efter ett dygn hos sin fina farmor...
Han kom hem bubblandes av allt som fanns att berätta om vad de gjort och hur de gjort det.
Lyckliga, härliga - älskade barn...

Hans bröder sitter bredvid oss i soffan och knaprar på några ostbågar.
Pappans blick på tv:n.

Jag låter min minste unges kropp vila mot mig, och jag låter mitt hjärta fyllas av stolt, innerlig, och sårbar kärlek.
För visst gör det ont i hjärtat när en unge är trotsig ibland, och visst svider det lite när han säger att han visst aldrig mer kommer att kramas med mig om han inte får en tredje glass idag...
Han är mycket bestämd min lille knatte.
Min femårsknatte. Charlie.

Sjuan, pusselbiten han hållit i handen landar på trägolvet med en liten smäll.
Hans ögonlock rör sig inte.
De långa ögonfransarna vilar mot hans mjuka kinder och det är natt.
Dags att lägga den lille killen i sin säng.
Men jag låter honom ligga kvar i mitt knä en liten stund till.
Av rent egoistiska skäl.

I bakgrunden har Timbuktu gjort om ännu en av Laleh´s låtar, och nu svänger det och jag hör inte texten.
Istället nynnar jag - i min och Charlies värld där vi sitter tillsammans i soffan - samma visa som jag sjungit varenda kväll (så länge de tillät mig!!) sedan de föddes;
"Du är det finaste jag vet.
Du är den dyraste i världen..
Du är som vindarna, som vågorna, som fåglarna...
Som måsarna som flyger över vattnet,
Du är det finaste jag vet..."

Gyllene helg.

2011-12-02T13:47:00.004+01:00

Guldamulett i 9 karat på 1.5mm Kulkedja.

Imorse (joo, i ärlighetens namn faktiskt ända fram till lunch..) var jag tvärsäker på att det var torsdag. Men så blev jag upplyst, och hoppsan!
Så underligt det känns då man liksom tappar bort en dag?!...

Idag är dagis stängt för planeringsdag (vilket jag ju visste var den 2 december, men alltså ändå inte kopplade med dagen fredag) och lilleman är hos farmor!
Det skall bli härligt sedan då han kommer hem - lyser av lycka och stolthet att ha blivit uppmärksammad till 100% och berättar om allt kul de gjort!

Farfar har "rymt iväg" till norrlandsgården för att se till. (Tror jag.. Eller om det är himla mysigt att ha sig själv att umgås med, och göra det man vill mol allena. Man får ju bäst svar om man frågar sig själv. Har jag hört..)

Då passade det ju utmärkt att lilleman Charlie umgås med farmor!
Farmor Anna har sagt att ha Charlie hemma är som att ha sin lille Uffe (min man numera) hemma som liten igen...
De är väldigt lika, Charlan och Uffe som liten.

Tänk så underbart!
Tiden som småbarnsmamma var för mig del helt ljuvlig, det händer tämligen ofta att jag sörjer så smått att den tiden är svunnen...
Nu är ju barnen stora i förhållande..
Tvenne snart nioåringar och en 5½åring med mer vilja än vikt.

Jag vill också låna barnbarnen sedan! En hel hög vill jag ha!...

Men nu är det helg. Först och främst.
Denna helgen är fullplanerad. Även om jag faktiskt planerat in en och annan lugn stund också!

Vem vill du ge en Skyddsängel? Tävling!

2011-11-29T21:58:00.002+01:00

Vi firar! Vem skall få silversmycket med Skyddsängeln?
Vem är din vardagshjälte? Eller har du en egen skyddsängel?...
Skriv en motivering hos oss på Facebook och ta chansen att få ge din egen hjälte en egen skyddsängel!
Vem vill du ge en Skyddsängel?

Tid.

2011-11-24T16:26:00.010+01:00

Har du märkt någon gång att man liksom inte hinner med. Riktigt.
Så känns det för mig.
Men jag vet inte vad jag inte hinner med, för jag hinner ju trots allt - och jag vill ha mycket att göra.
Men jag har inte hunnit blogga. (Nähee?!)
jag har inte prioriterat att blogga. Felåt.

Men vi har gjort smycken i silververkstan och gravyrverkstan! OJ! Vad vi har gjort namnsmycken, bildsmycken och avtryckssmycken!!
Två nyheter, Wordfeudsmycket och
det här: Silverpuss!
Uffe graverar ditt eget avtryck på en silverbricka som är 15*15mm och 1.3mm tjock.
Vem vill du pussa i Jul?..
Kanske en morgongåva till honom, att bära en av dina kyssar i halsgropen?...

Vi har smitt Silverkors;
Den populära Lyckoamuletten med det bulliga hjärtat inuti;
Flaggskeppen "Klassisk Silverbricka" och Namnringar i långa banor!
Skyddsänglar i silver, här med maskingrayvr;
Namnarmband i många olika utföranden! (Alla msycken tillvekras ju unika på beställning, och det är så kul att få förverkliga kundens egen designidé!
Och så hjärtan förstås. Älskade hjärteformer!..

En sak vet jag i alla fall jag önskarönskarönskar att Tomten skall komma med till mig; en ny dator. En snabb en, så jag åtminstone slipper slösa min tid på att denna gamla skruttburken skall ladda vidare!

Tjolahopp på er, nu skall jag utfodra mig och barnen! Tacos en torsdagskväll känns helt ok!

Wordfeud smycke! (Alfapetsbricka i silver!)

2011-11-09T22:28:00.005+01:00

Wordfeudsmycke i Silver!
Inget vi har lagt in i webshopen ännu, men klart vi kan hjälpa till ändå - om du vill!
Hör av sig bara; info(ätt)alskadebarn.se

(Kom ihåg vart du såg det först! ;o)

Färdiga smycken - Snabb leverans!

2011-11-08T19:09:00.003+01:00

Bråttom med Namnsmycken?
Kika i vår nya snabb-shop på facebook!
(Gilla Älskade Barn AB och klicka på "Foton" så finns ett Album!)
Här lägger jag ut bilder på färdiga smycken som kan köpas direkt!
Ta mig direkt till Facebook-shopen!

Klicka på bilden du är intresserad av och skriv i kommentaren!
Beställningsbekräftelse kommer via meddelanden!

Filmsöndag.

2011-11-06T19:24:00.004+01:00

Idag har det - tydligtalande rubrik - varit en hel del film.

Jag tog storkillarna - snart nio år! - på bio med deras kompis och dennes mamma, min kompis.
TinTin.
Den var väl sisådär. Jag somnade åtminstone inte. Men jag älskar inte film...

När vi ändå var på stan, och de hade söndagsöppet passade jag på att hämta ut en DVD vi fått inspelad från en snart nio år gammal VHS.

Mina tvillingar som bebisar!
Den filmen ÄLSKADE jag!....

Hittade två foton på mina små tillsammans med min farmor, först Joel och Ullabritt;
Sedan Emil och Ullabritt;

Åhh, om jag bara kunde beskriva sekvenserna med mina små älskade, älskade bebisbarn!...
Jag känner att jag måste se alla tre timmarna igen, då de gått och lagt sig.
För de tyckte tyvärr inte det var lika ljuvligt som jag att se den gamla filmen...

Sedan vill jag se den utan att bli avbruten av matlagning, ditten och datten.
Jag vill förlora mig i minnen, återuppleva den fantastiska, första omvälvande tiden som mamma.

Men först skall det läsas sagor.
Jag tror de får läsa för mig ikväll...

Till alla helgon och de som saknar.

2011-11-05T21:44:00.002+01:00

Utanför våra fönster brinner ljus.
Längs kanten på vår lilla backe, vid skogens kant fladdrar lågor från marschaller.
I mitt bröst känner jag mitt hjärta slå.

Mina tankar far än hit, till mig och min familj. Mina fina barn som sover i sina sängar.
Än dit, till de älskade människor jag inte längre kan krama.
Än ännu längre bort, till mina älskade vänner, som också de bär en saknad av vissa armar omkring sin hals.

Ute är natten närvarande, mörk och dimmig ikväll. Men på flera ställen brinner ljus liksom inom oss av kärlek och fina minnen av våra egna helgon som blivit änglar i våra liv.
Jag vet att på kyrkogårdar är ljusen brinnande, jag vet att flera delar minnen och saknad just idag.
Mina tankar till er. Ni finns i mitt hjärta, ni också.

Förlovningsdatum 11-11-11 strax!

2011-11-05T11:11:00.003+01:00

Förlovningsringar, 5mm breda i 2mm gods. Maskingravyr typsnitt 4.

Lite skoj är det! Med datumet som snart kommer upp!
Vi smider många ringar med det datumet i vår silververkstad just nu!

Viktiga smycken med budskap!

2011-11-03T23:27:00.001+01:00

IDbrickor med handstansat budskap.

Finbesök i silververkstaden!

2011-11-01T21:50:00.004+01:00

Har ni lagt märke till den fina bilden här ovan?...
Längst upp?... ;o)

Den har min vän Lotte Sköld fotat.
Hon kom på besök och jag var ute och härjade i verkstaden.
Hon hade kameran med sig.
Jag stannade tydligen till och tittade på våra barn som lekte utanför fönstret.

"Klick".
Sådärja.

Bilden kom på min mail sedan på kvällen. Och jag blev faktiskt nöjd med bilden. Fast den är på mig!...

Det vackraste namnsmycket.

2011-10-31T20:19:00.004+01:00

Det vackraste jag haft runt halsen är mina barns armar.

Namnsmyckekarameller!

2011-10-30T23:15:00.002+01:00

Satt och lekte lite i Photoshop.

Och blev plötsligt alldeles jättesugen på karameller!
Sådana där hårda, i en vit plåtburk. Som jag fick av mamma och pappa när jag var liten!...

Bligg - blogg - bliddibombombom!

2011-10-28T20:43:00.009+02:00

Åhh!
Jag är på ett så strålande humör!!

Idag har vi verkligen varit effektiva!
Hunnit med all som behövde hinnas med i silververkstaden, och gjort två bonussaker av bara farten!
(Nya smyyycken på gång!...;o)

Sedan tog jag lilla bilen och drog in till Posten med alla paket som måste iväg innan helgen ju.
Och så stannade jag till vid ett köpcenter och fyndade lite, minsann!
Man har inga tjockisbrallor kvar nu att sy in, liksom.
Man får väl unna sig emellanåt. Men det blev mest till barnen. DE växer ju så det knakar!
Kul är det, då man kommer hem med kassar och får världens kramar för att de tycker kläderna är så fina!
(Men man vet ju i sitt mammahjärta att de helst velat att kassarna var fyllda med leksaker...)

Hörrni, nu är det bara två veckor kvar till Farsdag den 13 november!
Vet ni någon som behöver presenttips?...

IDbricka som Armband i ställbar, vaxad Bomullsrem. Idbrickan är graverad med maskin.
Budskapsamulett, 22mm i diameter, 2mm tjock. Handstansat i typsnitt 1mm original.
Slipsnål med maskingravyr!
Klassisk bricka i 9karat guld. Maskingravyr!
Trestavar, handstansat 2mm original. Trestavarna sitter i Spinnhakar som roterar fritt. Alla sidorna kan synas lika mycket!
BudskapsAmulett, 22mm i diamater, 2mm tjock. Handstansad typsnitt Elin, på Ärtkedja 3.3mm.
Klassisk Silverbricka, 3mm tjock, 7mm bred. Handstansad med typsnitt Charlie.
Cirkel, 2mm tjock 19mm i diameter. handstansat 1mm original med symbol. Hjärta av silvertråd inuti!
Silverbricka, 2mm tjock med maskinfräsning typsnitt nr 21.

Ringdag & Tävlingar!

2011-10-26T22:28:00.008+02:00

Idag har vi smitt ringar vill jag lova!
Här kommer en bildkavalkad!

Missa inte vår
Tävling på Facebook!
På fredag utser vi vinnaren!

Här är ännu en tävling; (inte vår!)
Vinn Shoppa-kläder-för-20.000:-!

Namnsmycke, Fyrstav i guld.

2011-10-24T20:42:00.002+02:00

Hösten har kommit på allvar nu.
Den fräscha höstluften riktigt biiiter i kinderna. Om man går ut "för tidigt" på morgonen då det knappt ljusnat.

Men det blir väldigt vackert i soluppgång med alla härliga höstfärger!
Som guld.

Guld har iv i verkstaden också.
Både 9 karat och 18 karat.

Fyrstaven på bilden är av 18k. Ihålig.
Maskingravyr.
Supersnygg!

Namnörhängen.

2011-10-22T19:40:00.002+02:00

Örhängsknappar - 925 Sterling Silver givetvis - med maskinfräsning nr:22.

Barnen och pappan sitter i badkaret.
Det har eldats idag, och vi passade på att grilla lunchen - Korv me brö, och mashmallows till efterrät, så både kläder och folk luktade lite sisådär.
Jag hann faktiskt duscha innan de grillat-eldat-släckt klart och fick en stund med både ansiktsmask och hårinpackning i lugn och ro.
Najs lördag!

Det fortsätter nu, framför tvn och en brasa och en härlig klase kids i knät!
Kanske, kanske får vi lite lördagsgodis också.
Tjolahopp! Trevlig helg på er! ♥

Mina Varmaste av "Lycka till"!

2011-10-21T18:36:00.003+02:00

På söndag gäller det! ;o) ♥
Omlottringar i 925 Sterling Silver. Expresstillverkade och specialllevererade!
Nu håller vi alla tummarna här, för ett rungande "Ja!"

Vinn Namnsmycke eller bildsmycke!

2011-10-20T14:22:00.004+02:00

Tävla här!

Medan jag läser alla härliga inlägg på vår sida, tackar jag mig själv för riktigt schyssta högtalare till datorn, för denna låten formligen dånar just nu!;o)

♥ When we stand togeheter, Thats when we all win!...♥

Sötvattenpärlor!

2011-10-19T22:26:00.001+02:00

Några sötvattenpärlor, kanske? Här är de färger vi har i sortimanget i dagsläget.
Funkar fint att pimpa våra namnsmycken med!

Svår släng av designinspiration!

2011-10-17T18:36:00.006+02:00

Kunde knappt sluta skissa på ett smycke som snabbt växte fram i mitt medvetande idag.
Svårt att inte sätta tänderna i det på en gång.
Vi har ju en del smycken att smida i silvervekstaden också.
Man kan ju inte bara sitta på kontoret (eller annat fritt ställe) och låta fingrarna med pennas hjälp låta hjärnans funderingar ta form på papper.

Man måste ju jobba också.

Vi får mängder med inbjudningar om att ställa ut på mässor.
Och jooodå, det låter så kul!!!
Men tiden tryter.

Om jag bara hann...

Jag både ser och hör andra egen-företagare som ställer ut på mässor, och jag fattar inte hur de hinner med.
Fast lycka för mig är förstås att ha så mycket att göra i jobbet så man inte behöver (?) springa runt och synas.
För jag vill helst inte synas... Fegisjag.

Men jag säger; Lite spännande vore det allt att få möta människor och prata om min vision, våra smycken och hur vi jobbar.
Varje smycke skapas unikt, med stor stolthet och glädje efter kundens egna önskemål.
Jag ser mig som kundens eget verktyg.
Och jag är makalöst stolt över att jag får förtroendet att så göra, till så många.
Det är Lycka, det.

Dock har jag bestämt, att unna mig den tid som behövs för att skapa ett nytt smycke.
Igen.
En helt ny form.
Håll utkik. ;o)

Här är en "klassiker" i ny tappning enligt kundens design;
Klassisk armbandsbricka, dubbelradig, i läderrem med ställbara knutar. (Texten står på baksidan!)
Tack för att vi får skapa så betydelsefulla smycken!♥

Veckoslut.

2011-10-16T18:06:00.004+02:00

Lugnet sänker sig över vårt lilla hus i skogskanten.
Barnen och pappan sitter i badkaret.

Helgen har bjudit på korta sovmornar.
Handbollsmatcher nästan hela lördagen.
Jag har två grymma kids på handboll!
Trodde aldrig jag skulle gå igång så på P03s spel i turneringen!
Skitkul var det!
Lite förvirra(n)de till en början, så det blev storstryk i den första matchen, men sedan frammanade de sin briljans!
Man blir stolt!

Jag har råkat anmäla mig som fikaansvarig på sammandragsfinalmatchen.
Idéer har bollats, och jag har en någorlunda plan att följa upp.
Skall bli kul.
Det viktigaste är förstås att barnen tycker det är kul!

Jag och en kompis tog hunden och ett par påsar och gick på svampjakt efteråt.
Skönt att vila både röst och huvud efter en dag fylld av ljud och intryck.
Påsarna blev överfulla och vi kavade hemåt där våra män lagat en fantastiskt god middag.

Söndagen har vi tillbringat ute på tomten och höstfixat.
Och en del i soffan.

Nu stundar tydligen Starwarsfilm i storasängen.
Skall ansluta om en stund. Hoppas jag inte somnar bara...

Får man säga att man längtar till jobbet imorrn?
Då gör jag det.

Örhängsknappar i 925 Sterling Silver. Maskinfräsning nummer 22.

Namnsmycke i silver, med 18karat guld.

2011-10-14T19:01:00.003+02:00

NYTTNYTTNYTT!

Lyckoamulett (925 Sterling Silver) med bulligt hjärta i 18 karat guld.
Amuletten är handstansad med typsnitt "Elin" och kedjan kallas Ankarkedja.

I helgen blir det handbollsmatch för mina tvillinggrabbar.
Vi har just packat ryggsäckarna, och pappan har bakat bullar till mellanmål!
Det blir utflykt för hela familjen!

I brasan sprakar det, och vi har tänt ljus.
Lillebror Charlie har en kompis från dagis här.
Fredagsmys med glass i soffan.

(Jag gillar faktiskt varken glass eller Scooby Doo, men) Jag skall snart ansluta till fredagsmysiga barnen - för dem har jag längtat efter!

Silververkstadsjobb.

2011-10-13T18:31:00.008+02:00

Farsdag i antåg!
Man skulle nästan kunna tro att vi tillverkar några av de bästa Farsdagspresenterna! ;o)
Slipsnål med handstansad text;
Slisnål i Silver med maskingravyr!
Slipsnål och manschettknappar med handstansad text.
Silverbricka med fotavtrycksgravyr!

Att vara egenföretagande ehandlare.

2011-10-11T12:01:00.007+02:00

Jag har faktiskt inte funderat så mycket på det.
Men jag gjorde det nyss.
Över en tallrik hemmagjord - av maken - spaghetti&köttfärssås.

Solen lyste in genom ett halvhjärtat tvättat köksfönster, timman var slagen 11.23.
En tisdag på höstkanten anno 2011.
På min fot ligger en liten hund. Varmt och gott.

Då slog det mig.
Jag har inte arbetat sedan 2006. Året då lilleman kom.
Lilleman fyllde 5 år i augusti detta året...

Jag sade upp min trygga anställning och valde att satsa på ett eget företag.
Med åtminstone en del av facitet (heter det så?..) var det ju synnerligen ett lyckligt kast med tärningen.
Eller ett rätt/bra val av stig i livets skog.

Älskade Barn AB. Ehandel, webshop.
Smycken. Enkla, tidlösa om du vill. Men beständiga, tillverkade med innerlig värme.
För det är så jag känner då jag står ute i silververkstaden och formger de betydelsefulla smyckena med så innehållsrikt koncept.
Kunden bestämmer.
Jag är ett verktyg - av många nu - i vår smyckesverkstad, och alltså bara ett led i kundens utformande av sitt namnsmycke eller bildsmycke.

Jag älskar verkligen mitt jobb och är så stolt över vad vi gör i företaget.
Varje litet smycke unikt. Såsom varje människa är unik.

Vi har valt att "bara" arbeta med ehandel. Vi har valt att fokusera på en sajt som inte ens är en webshop i ordets riktiga mening.
Kunden beskriver för mig vad som önskas. Jag besvarar alltid med en personlig bekräftelse, och om det behövs kommer med tips och råd.

Vi har förstås en webshop också. "Klicka-ihop-ditt-smycke";
Favoritsmycken

Jag har alltså inte arbetat - stämplat in, stämplat ut för att bistå någon annans affärsidé eller dröm - på sex år.
Men ack, vad jag har jobbat!
Många, långa, sena timmar i både silververkstaden, framför datorn på kontoret och hela tiden egentligen, inne i huvudet...
Men jag har älskat varje sekund.

Nåja, kanske inte den dagen jag var tokmagsjuk innan en jul för ett par år sedan.
Stod i verkstaden med en hink bredvid mig...
Uffe fick sprita alla smycken och saker innan vi postade iväg dem!...
Då älskade jag inte att vara egenföretagare.
Men det kunde ju ha varit värre. Mycket värre.
Ni förstår hur jag menar...

Att vara egenföretagande ehandlare för mig är;
* Frihet under ansvar
* Arbetsglädje
* Riskfyllt - vad händer om man blir sjuk. Riktigt, riktigt sjuk?...
* En ordentlig utmaning. Man kan ju lära sig precis så mycket man vill!
* Utvecklande. Synnerligen.
* Ensamt. Eller så ensamt man väljer att göra det
* En källa till stor glädje med all fantastisk feedback jag får från alla nöjda kunder!

Det är förstås nästan oändligt mycket mer än så.
Framför allt är det roligt.
Jag har - varje dag på jobbet - genuint roligt!
Kan du förstå hur tacksam jag är för vart jag, tillsammans med mina nöjda kunder, tagit mitt lilla företag till dags dato?...

Vinn ett Namnsmycke eller Bildsmycke!

2011-10-05T22:45:00.003+02:00

KLICKA HÄR och var med!

Bomärkessmycke i silver!

2011-09-29T22:19:00.003+02:00

Fota en träbit (?) med önskat motiv.
Vi tvättar bilden, och gör den till ett graverbart motiv.
Ulfs fina gravyrmaskin präglar ytan på vald silverbricka.Voíla!!

Omåttligt fint blev det, Mottosmycket!

2011-09-28T19:10:00.002+02:00

Ibland kan man behöva bli påminnd. Och varför inte göra ett praktiskt smycke!
Här är en Budskapsamulett, 22mm i 2mm tjockt silver med maskinfräsning, nummer 5.
Sötvattenpärla i mitten och bullig stjärna nedtill.
Vackert, vackert.

Nominerad TREDJE året i rad!

2011-09-27T16:24:00.003+02:00

Vad annat kan jag säga än att jag är otroligt glad och stolt!...

Lycka är

2011-09-15T22:13:00.002+02:00

att bära barnens konstverk runt halsen.
en egen skyddsängel.
en ständig påminnelse om den man älskar mest av allt.
ett vackert minne för livet.

Amor vincit omnia. Silverring!

2011-09-12T22:43:00.003+02:00

Ulf har gjort den här, alldeles själv.
Jag är så stolt och glad!

Själv unnade jag mig en långlunch!...
Hela Oprah såg jag, medan jag åt en av gårdagens uppvärmd pannkaka.
(Mitt eget recept, med rågmjöl och havregryn. Mäkta gott!)

Namnsmycken & Bildsmycken.

2011-09-07T20:14:00.008+02:00

Manschettknappar i silver med handvtrycksgravyr.
Stort silverhjärta och Mellanhjärta med maskingravyr, och hand-avritad-gravyr.
Fot & Handavtrycksgravyr på Tiffany silverhjärta
Tiffany silverhjärta med maksingravyr, typsnitt 5.
Nästan onödigt snygg Slipsnål i 925 Sterling Silver. Maskingravyr Fräsning nummer 25 med oxidering.
Våra nya, Guldplätterade kedjor; (925 Sterling silver, överdragna med 18karat guld)
Jag vet vad jag önskar mig i julklapp.
Några timmar till!

Namnarmband, kavalkad!

2011-09-01T19:12:00.010+02:00

Klassisk Armbandsbricka ( här med tillval typsnitt Elin - Handstansat 50:- ) på 2.5mm Ärtkedja. Pris 699:-

Små silverhjärtan, 79:- st på 2.5mm Ärtkedja, 120:- (Ser ni att det första hjärtat har maskinfräst text, medan resten har handstansad text?...)

På Lyxringkedja, två integrerade små runda silverbrickor. Pris armbandet med ett namn/bricka 798:-

På 2.5mm Ärtkedja, en integrerad Rund liten silverbricka. Pris 199:- inkl ett namn/ord.
Ytterligare man/ord 50:- st

På Hjärtekedja, 199:- Sötvattenpärlor (50:- st) Små Silverhjärtan 79:- st och Liten rund silvebricka, 129:-

9karat Guldamulett med maskinfräsning. Ställbar, svart vaxd Bomullsrem. 999:- inkl ett namn. Ytterligare namn 50:- st

Stora Silverhjärtan, 499:- st på Hjärtekedja, 199:-

Namnteckningssmycke i Silver!

2011-08-31T23:13:00.005+02:00

Barnets första(?) namnteckning förevigat för framtiden på bestående silver!

Eller - En autograf?...

Satt och spånade lite vad man kunde gravera för roliga saker annars.
Fotavtryck och handavtryck gör vi ju ganska många nu faktiskt!

Varför inte ett Pussavtryck? Kanske som morgongåva?..
Logotyper och monogram förstås!..
Fler roliga idéer mottages mycket gärna!

Namnarmband i silver!

2011-08-30T23:01:00.002+02:00

Idag var lilleman hemma och lite febrig. Igen.
Så Ulf fick vara ute alldeles mol allena i verkstaden.
Uj, vad han har varit duktig och jobbat!
Nu ikväll var jag ut och fixade det sista som han inte hunnit med.
Men han är duktig, Ulf... Vi kompletterar varandra fint. Såsom det skall vara! ;o)

Till sin sista vila.

2011-08-29T16:38:00.004+02:00

Idag fattades ett beslut.
Efter lång eftertanke och mogen övervägan med än mer sorg i hjärtat än jag trodde var möjligt...

Mitt hjärta svider, en tår letar sig nedför kind och en långsam, tung andhämtning tvingar ner syre i mina lungor för att förse mitt sorgsna sinnestillstånd med lite vakenhet och insikt om att det är bäst det som skall ske ändå till slut.

En tid går till ända. Ett avslut är så nära förestående.
Att skiljas från någonting så kärt...
Något som stretat på tillsammans med en, som stöttat och med varsam närvaro hjälpt en överkomma hinder och svårigheter.

Som delat livets stigar, fört en över berg och djupa dalar, genom skog och längs landsvägars slingrade asfalt.
Någonting som skyddat mot isande kyla, vätande regn och mil efter mil skyddat och aldrig svikit en tum...

I mitt hjärta känner jag att jag nog aldrig kommer att få några som er igen...

Nu bär det av mot den sista vilan.
Tack för att ni gjort mig till en bättre människa.
Tack för ert tappra sällskap, jag kommer att sakna er.

Gissa hur mycket jag tycker om dig?

2011-08-26T13:21:00.003+02:00

Idag gick jag in i Charlies rum och hämtade en bok från hans bokhylla.
För att fota smycket på!...

Smycket är ett Stort Silverhjärta, och texten har stansats in för hand, bokstav för bokstav med stålstämpel och hammare.

Motion.

2011-08-25T23:07:00.002+02:00

Att röra på sig är viktigt.
Eftersom min lilleman Charlie fick återgå till förskolan idag, har jag använt all den jag haft till övers till att motionera. Det blev inte mycket tid, men en mil blev det.
Nu måste jag sova.

Jag har väldens bästa jobb.

2011-08-24T19:50:00.002+02:00

Jag är så otroligt kär i mitt jobb!
Att få förtroendet att skapa så betydelsefulla smycken känns nästan lite magiskt, då man står ute i silververkstaden...
Jag är så tacksam för att så många tror på mig, och det jag gör...

VAB. Då hinner man, eller inte.

2011-08-24T00:15:00.005+02:00

Idag / igår - tisdag i alla fall (Jag har inte gått och lagt mig ännu) var lilleman Charlie hemma med oss.
Igår var han på femårskontroll med spruta och visst kom en liten reaktion.
38 grader och det innebar hemma från förskolan.

Vi hade det rätt mysigt, låg i min säng och kikade på Toy Story 3, läste lite, var ute på altanen i härlig eftermiddagssol, lagade köttfärssås och spagetti ( vi snackar på 2 kilo köttfärs och ett halvt bigpack Fullkornspasta. Och eftersom storebrorsan inte gillar köttfärssås (alls...) så stekte vi nio biffar av en klutt köttfärs också.

Och så lagade vi min skrivare.
Äntligen!!!
Fotona som jag skriver ut har blivit alldeles röda och randiga.
Nu skrivade jag och Charlie isär den och meckade lite.
Så nu behöver vi inte köpa någon ny!!
Men jag är sugen på att köpa en ny mobil istället.
Iphone eller Samsung Galaxy S.
Läser på så mycket jag kan och letar referenser.
Man vill ju ha det som är bäst, förstås. För en rimlig peng - förstås.

Nåja. Säga ville jag att nu sitter jag här uppe och ugglar mitt i natten (hu vad trött jag kommer vara i morgon bitti!!) för att jag inte fått någonting gjort idag eftersom lilleman varit hemma, men oj!! Vad vi har gjort andra bra saker, han och jag!...

Uffe har huserat ute i verkstaden, och han gjorde ett magiskt vackert gravyrsmycke i 18 karat guld!...
Det är en beställning med en liten kärleksfull hälsning och två speciella namn som skall ges bort i present nästa vecka.
Jag vågar inte lägga upp den på bild här idag...

Men här är en annan bild från idag!
925 Sterling Silver; Femstav med hamrad yta i Spinnhake på Vaxad Bomullsrem.
Handstansad text typsnitt Elin.

Strömavbrottshelg.

2011-08-21T22:30:00.004+02:00

Så kan det vara, när man bor på landet. Också.
Idag var det dags igen.
Mitt i en svara-på-beställningar stund så blev skärmen svart.
Oooops.

Jag gick ut i solen till barnen istället.

Sedan tvingade vi över grannarna (mamma Lotte vresig - kunde ju inte fixa kaffe!!!;o) på grillad kycklingfilé och över-elden-nybakt sconesbröd.
Jag lockade med att jag visst kunde fixa kaffe bara Uffe fått igång grillen.
(Ja, vaddå? Panna över elden, det har man väl gjort förr! ;o)
Precis då de klev innanför dörren så kom vår ström tillbaks, så det tog ungefär två minuter tills jag stoppade en kopp dubbel espresso i handen på henne.
Så fick vi jättetrevligt!

Barnen mina stretade på och var uppe ( lite försent) till 21.00, men då de väl kom i sina sängar tror jag de somnade på två röda minuter.

Nu är Ulf ute i silververkstaden och polerar det sista, så skall jag slå i våra äkthetsstämplar och tillvekrarsigill.
Imorgon är det måndag igen.
Skola och dagis.
En dag ytterligare i våra liv.
Det blir fint det!

Ingen "Cupcakeblogg."

2011-08-20T21:15:00.006+02:00

Det här är ingen fluffig cupcakeblogg. ;o)
Jag kan inte alls baka, men vi gjorde det idag ändå jag och lilleman Charlie.
Det spöööregnade ute och inneaktiviteter var att föredra.

Charlie ville bara baka muffins.
Jamenvisst, självklart.
Muffins kokboken tokborta.

Hittade mammas gamla röd-vit-rutiga och visst hade de något muffinsrecept.
Dock upptäckte jag - försent!- att vårt vetemjöl inte räckte till mer än 2/3 av smeten.
Så jag hittade ett paket Grekiskt landbrödsmjöl som vi drygade ut det hela med.
Syntes nästan ingen skillnad.
Om man kisade lite i ett halvskumt kök.

Muffins blev det i alla fall.
Många, höga och fluffiga och fina.

Ena halvan av smeten hade vi citron i, och andra halvan kakao och en påse Polly.
Bruna muffins med vita prickar och ljusgula blev det alltså. I Stora rutiga muffinsformar inköpta just för ändamålet.
Om det skulle inträffa någon gång.
Och det gjorde det ju.

Men så ville han ha topping på också.
Kristyr, eller sås alltså framhärdar lilleman.
Jag fick gå in på internet och söka mig fram.
Frosting heter det tydligen. Och Cupcakes.

Om man har Philadelphiaost i kylskåpet hemma.
Det hade inte vi.

Så vi improviserade igen.
Smörkräm borde ju funka? He?

Sökte rätt på ett recept.
Gjorde väl inte riktigt som det stod i receptet, "smält choklad över vattenbad medan du vispar florsocket och rumsvarmt margarin fluffigt."

Ähh, i med margarin och chokladkakan direkt i kastrullen, på med plattan på nian.
Puttrade på fint.
Sedan i med florsocker. Rör. Rör massor.

Det var här det skar sig någonstans...
Inte jag, det var krämen som skar sönder sig.

In och söka efter "om-det-fanns-något-att-göra" på internet.
Jodå, man kunde visst laga smörkräm.

Laga, laga, laga. Och vips. Hel, ljusbrun och slät och fin.
Najs. Man kanske är en liten bakvirtous i alla fall då?!

Nu ville han ha strössel på också.
Ut med baklådan i köket och fram botaniserade han allsjöns färger.

Hur det blev?
Den här har han gjort heeeelt själv.
Den är slut nu. Charlie är mycket brun om munnen och väldigt mätt.

Klassiska Namnsmycken!

2011-08-19T15:49:00.000+02:00

Handavtryck på 9 karat guld.

2011-08-18T21:11:00.004+02:00

De små barnahänderna och fötterna blir stora så fort!...

I hallen ligger en hög med trettiofemmor, några trettiosexor och så lillemans 25or.
Han har så små fötter min femåring.
Även om det skiljer i storlekarna på skor, och han minsann har något par i 27 också, men små - de är de. Hans små tassar...

Ovan en 9 karat guldbricka, specialtillverkad där Ulf har graverat barnets avtryck.
Vi får en bild där fingerfärg eller vattenfärg målats på handen ( eller foten! ;o) och trycks mot pappret.
Sedan scannar jag in den och gör om i ett dataprogram som vi sedan överför till gravyrmaskinen.

Vill man kanske de sin älskade en puss, går det alldeles förträffligt att måla läpparna med läppstift och trycka av på ett papper också!
Så gör vi ett puss-smycke på silver eller guld!
Som morgongåva, eller för att man är så himla kär?..

Sannolikheten & Namnsmycken

2011-08-17T20:20:00.004+02:00

Hur stor är sannolikheten att någon har tre barn - liksom jag - och att de barnen har samma namn som mina?...Här är en Lyckoamulett som handstansats med "typsnitt Elin" och blingad med berlocker; Hjärtan i länk och Prisma. (Vi har prismor i flera olika färger!)

Ett flyktigt minne?..

2011-08-16T18:36:00.003+02:00

Idag går en tid mot sitt slut.
Den ostoppbara, den långa och den ibland alltför snabba.
Mina barns växande kroppar är en tydlig tavla om hur tiden går.

Imorgon - onsdag börjar skolåret igen.
De två stora killarna börjar tvåan.
Lilleman - som nu faktiskt har gått och blivit ganska stor - börjar återigen på dagis.
Fem år gammal mot brorsornas 8½år..

Ett sommarlov är slut, en era i en mammas liv.
Åter lämna barnen i andras händer.
Lita på att de tar hand om dem med en bråkdel av den enorma kärlek jag känner för dem.
Att de skall vara trygga och glada. Mina små barn...

Må världen utanför vara snäll med dem, må de känna sig stolta över de fina killar de är.
Må de hålla samman och stå vid varandras sidor om det blåser.
Kommer de bara hem, så skall jag hålla om dem så länge det behövs - om de vill.

Mitt livs största kärlek, den mest innerliga och den genuina.
Den ostoppbara och varmaste. Kärleken till mina barn.

Manschettknappar med handavtrycksgravyr!

2011-08-15T11:44:00.003+02:00

Ulfs gravyrmaskin går varm i verkstaden!
Här är ett par manschettknappar, i äkta silver givetvis, med handavtrycken och barnens namn graverade.
Själv stod jag ute i silververkstaden natt medan sommarlovströtta barn sov i sina sängar.
Sommarlovet sjunger på sista refrängen nu, för på onsdag börjar skolorna igen.
Här en ett av våra populäraste smycken just nu;Klassiska silverbrickor med hamrad yta.

Namnsmycke eller inte?

2011-08-14T15:48:00.003+02:00

Eftersom den här pappan redan har ett fint namnsmycke om halsen, valde jag att visa barnens (och min) kärlek på ett annat sätt.Ulf låter hälsa; Låt bara någon du verkligen litar på vara din frisör.

Mäktig kärlek. Mäktiga Ringar!

2011-08-11T11:24:00.005+02:00

Från min silververkstad och Ulfs gravyrverkstad.
(De ligger vägg-ivägg ;o)
Mäktiga förlovningsringar i 925 Sterling Silver. 10mm breda och 2mm tjocka.
Maskingravyr med diamantnål.
Nästan så det är lite onödigt snyggt, tycker jag!...

Idag är ingen vanlig dag.

2011-08-10T13:18:00.006+02:00

Idag är det Johannas födelsedag.
Johanna och jag har varit kompisar sedan vi var nio år. Vi började trean tillsammans.
Nu har vi tre stycken 8åringar som är kompisar. Mina tvillingar och hennes Simon.
Idag skall vi dit på kalas. Självklart har jag gjort en present! ;o)
Barnen träffas lika gärna som vi föräldrar. Sådant är ju praktiskt!

Någon som också har många barn, tro jag blir väldigt glad över detta smycke;Klassiska brickor i Mässing på Ankarkedja.

Eller här; Smäckra namnringar - 2mm breda i 2mm gods. Handstansat typsnitt 1mm original, både ovanpå (namnen) och på kanten. (födelsedatum)

Här är ett av våra populära smycken! Trestaven!Handstansat, typsnitt "Elin".

Idag är det precis en vecka kvar på vårt sommarlov.
Barnen börjar skola och dagis nästa onsdag. Vi har några utflykter kvar att göra. Inga längre, men trevliga!...

I sommar har vi jobbat många nattimmar, självvalt förstås. Så vi hinner ge barnen ett ordentligt somamrlov, men utan att stänga silververkstaden.
Det är väldigt skönt faktiskt, efter några timmar ute i skogen och solen och poolen, att få gå in i verkstadens svalka och smida så fingrarna nästan glöder de också.
Jag gillar verkligen att pyssla i mina fina silververkstad.
Snart skall vi ta oss tiden att pyssla i ordning den lite bättre också!
Vi utvecklar hela tiden, och jag minns med ett leende tiden då den var en tredjedel så stor, och då jag jobbade själv därute...

Nu har flertalet verktyg och ett par maskiner tillkommit. Jag har byggt många egna efter ideér som till min stora glädje funkar alldeles förträffligt.
Man blir stolt!

Nu kom min lilleman, Charlie och vill ha hjälp. Storebror har tydligen skjutit vatten på honom med hans vattenbombargevär.
Hehe.
Vi får väl se om jag kan utröna vem som började.. ;o)

Han växte en halvmeter!

2011-08-09T11:43:00.001+02:00

Emil.
Min lille Emil, åtta½år gammal.
Hans mod får mig mållös, men jag är stolt över att få vara hans mamma...

Charlie ♥ 5år!

2011-08-07T12:01:00.002+02:00

Charlie. 060807.

Solen stod fortfarande högt på himlen då jag kände den.
Värken.
Smygande runt i magtrakten, stegrande för att sedan försvinna.

Mina två underbara ungar hade just kommit hem från sin farmor med pappa.
De busade och välte ut ett saftglas.
Jag smög undan och kände efter.
Jo.
Nu kändes det annorlunda.
Vi hade gått över tiden med sex dagar. Eviga, långa, förväntansfulla dagar.
Jag hade i mitt stilla sinne börjat tro att den lilla krabat som upptagit större delen av min
mage inte hade planer på att komma ut till oss andra innan jul.

Telefonen hade gått varm i ett par veckor.
Nyfikna vänner och familj som också ville att den lilla människan skulle äntra världen.
Själv var jag måttligt road av att tyvärr delge att ingenting kändes annorlunda, eller tydde på att det hela skulle satt igång.

Förrän nu alltså, söndagen den sjätte augusti..
Klockan var tre på eftermiddagen, och jag lyfte luren för att gratulera min bror på hans trettioårsdag.
Vad som än satts i rullning i min mage påverkade mig ännu inte nämnvärt.
För säkerhets skull ringde jag ändå mormor och morfar som befann sig tio mil bort på sommarstället.

Eftermiddagen förflöt och vi kollade på skoj tiden mellan de onda sammandragningarna. Ännu inget riktigt på gång.
Barnen somnade i sina sängar, trötta efter en heldagsvandring med ankmatning och skoj hos farmor.
Finns det något vackrare än ens egna sovande barn?
Små ben med mjuka fjun på som sticker fram under täcket, händer under runda kinder, tung andhämtning. Frid..
Jag smög in, såsom varje kväll för att bevittna detta livets underverk.
I skenet av en falnande ficklampa ligger två av världens mest älskade ungar och sover.
Mamman är lycklig. Till döden kommer jag att vara lycklig, för att jag får uppleva detta.

Telefonsignalen bryter den trollska tystnaden. Ilsket, uppfordrande påkallar den min uppmärksamhet.
Jag smyger ut i hallen, samtidigt som en rejäl sammandragning får mig att stanna upp och vika mig på mitten av smärta.

Uffe har hunnit fram till telefonen.
Det är mormor. Han sträcker över henne till mig.
Hon och morfar har fattat beslutet åt mig, hon är på väg över.
Jag ler tacksamt, men måste ändå påtala att jag inte alls med säkerhet vet om det nu äntligen satt igång, eller om det är något
som jag hört kallas pinvärkar och som kan hålla på i veckor..

Vi sitter framför tvn och klockar värkar då hon kommer. Klockan har hunint slå nio, och hon får en Martini av Uffe.
Det är ungefär en kvart tjugo minuter mellan nu. Fortfarande fullt hanterbart, och jag tror fortfarande inte att det kan vara värkarna som satt igång.
Mamma är här nu, och jag känner mig fullständigt lugn. Barnvakten är ju på plats.

Vid tio bestämmer vi oss öfr att krypa till sängs.
Jag hinner knappt ner mellan lakanen och släcka lampan förrän stålbandet dras åt kring mitt gravida mittparti.
Jag väntar ut smärtan och när den gettmed sig smyger jag genom det mörka huset ut till köket för att hämta papper och penna.
Vill veta hur långa och hur täta de är nu, värkarna.
Har svårt att tänka mig att det verkligen skulle kunna ha satt igång på riktigt, så jag ligger förväntansfull och inväntar nästa smärtupplevelse.

Klockan tre, med en tröskverkssnarkande karl stånkandes bredvid mig i sängen – jodå - han sover så.
Då inser jagatt det faktiskt är inlett.
Konstigt nog så känner jag igen känslan min vänninna Ullis beskrev då jag kände mig livrädd inför förlossningen;
"Det första som sätter igång är ingalunda smärtsamma värkar, utan hormonet som gör dig tvärlugn och som bara tar över kroppen och gör barnafödandet till något helt naturligt."

Uffe slår sina skräckslagna ögon i mina då jag försiktigt petar på honom och talar om att det är nog dags att vi åker in nu...
Han rusar upp och strssar runt i huset för att få med allt.

Jag går in till mormor som sover i barnens rum.
Viskar; "Vi åker in nu.."

Mormor reser sig upp och följer oss ut i hallen.
Tar en jättefin bild på de förväntansfulla som skall bli föräldrar, igen...

Vägarna in till staden ligger helt öde.
Mörkret sluter tätt, och vi kikar på digitalsiffrorna osm talar om att det är ungefär fyra minuter mellan mina värkar nu.
Uffe planerar att lämna bilen utanför förlossningsavdelningen. Han bryr sig inte om några böter.
Jag påtalar skrattande men tvärsäkert att här lämnas ingen bil inte, vi skall parkera i parkeringshuset, och vi skall gå tillsammans till förlossningen!

Pappor skulle också må bra av det där "jag-skall-föda-barn-och-det-kommer-att-gå-bra-hormonet"...

Det blir såklart som jag vill, och i natten utanför dörren med ringklockan sitter ett par rökande personal.
Jag skojar att nu är det slut på lugnet, nu komer det en bebis snart.

Vi blir insläppta, och får komma in på ett undersökningsrum.
En barnmorska frågar, och kollar. En ynka centimeter öppen.
Besvikeslen är stor hos mig. Jag var liksom lite tvärsäker på att det skulle lbi som min mammas, öppen tio centimeter när hon kom in...
Man pratar om att jag skulle behöva sova en stund.
Vi blir lämnade en stund, och skojar lite med varandra, Uffes ansiktsfärg och andhämtning börjar återgå till det normala.
Femtio minuter senare kommer en annan barnmorska in. Hon vill göra ännu en kontroll.
Det är inte trevligt, men jag blir glad och lättad då hon känner att jag öppnat mig ytterligare tre och en halv centimeter. På femtio minuter!!

Här skall det inte sovas, säger hon, det får bli förlossningsrum med lustgas, här skall födas barn!

Då blir jag nervös.

Gryningsljuset har börjat nalkas, och vi tittar lite skrämt på varandra, jag och Uffe, när barnmorskan förklarar hur man skall använda lustgasen.
Jag sitter på sängkanten och känner tydligt hur en värk är på väg, men jag vågar inte riktigt andas de där djupa lunga andetagen i gummimasken...

Så tar jag mod till mig, eller om smärtan så smått tvingar mig, och drar djupa långa andetag i det gummismakande-gas-utsläppet.
Skall precis efter fyrtio sekunder tala om för sköterskan att det inte känns någonting, och att de kanske måste ställa om reglaget, då jag hör min egen röst, i slowmotion, djup och dov, som en hel-full-karls.
Jag hinner halva meningen innan jag nästan faller av sängen, och brister ut i ett hysteriskt, glatt och fullständigt asgarv!

Barnmorskan hukar ihop i dörrposten och skrattar så tårarna rinner.
Jag skrattar och skrattar, är helt lycklig och stunden är glädjeförtrollad.

Så går timmarna, morgonsolen sprider ljus i rummet.
Jag får in gåbord, en stor boll-som jag inte vågar prova och varma vetekuddar - för övrigt jätteskönt!

Charlies förlossning var inte av det vanligare slaget fick jag och personalen klart för sig på förlossningen.
Inte förloppet, och inte utdrivningsskedet heller.

Jag hade inte sovit på tjugo timmar då vi kom in med värkar och öppning fyra centimeter på femtio minuter, och efter ytterligare nio timmar bestämdes att jag skulle få "sov dos".
Allt hade lugnat sig och det var länge mellan värkarna.
Jag fick morfin, värkavstannade och sömntablett, blev ivägrullad från förlossningssalen med lustgasen till ett rum i avskildhet.
DÅ satte det igång.
Jäklar vad det satte igång!!!

All personal var borta, Uffe hade gått iväg för att ringa och tala om för mormor barnvakt att det antagligen skulle dra ut på tiden.
Där ligger jag och hittar ingen "klocka" att ringa på!
*oooooooont*

Till slut kommer i alla fall Uffe, och vi påkallar personal.
Blir tillbakaskjutsade i en hast till förlossningsrummet vi hade, och jag får tillbaka min lustgasmask!!
Min förlossning kan man beskriva som tre höga toppar i ett för övrigt böljande hav.
Den första toppen var på nattet klockan tre då vi kom in, den andra sekunderna efter jag fått "sov-dosen", och den tredje hann vara i tio minuter tills bebisen kom ut.

Det tar det några timmar tills jag öppnat mig.
I slutskedet;
Tio minuter tar det, jag är fullt öppen. Bebins skalpelektroder visar att det är bråttom att få ut den lille.
Jag blir tillfrågad om jag " behöver krysta"?
Nej.
Krysta ändå!
Jag gör som jag blir tillsagd, och saknar de där krystvärkarna som skall göra så att kroppen "tar hand om förlossningen på egen hand"...

Så kommer ändå en liten parvel upp på min mage. Han är slemmig, blåröd och skriker i falsett. Han hinner knappt ut förrän han bajsar ner hela sig själv och mig.

Han är det vackraste lilla underverk mina ögon sett.
En alldeles ny liten människa har äntrat världen. Vi gjorde det tillsammans - han och jag, så nära som bara två människor kan vara.
Mor och barn.

Vi ligger och bekantar oss i en kvart. Den nya trebarnspappan tar bilder och filmar sin nye son. Lycka i hela rummet...

Så känner jag hur jag sakta är på väg bort.
Dimman sluter tätt om mig och mitt nya barn.
Dåsig ligger jag och njuter av ett alldeles färskt minne, vi klarade förlossningen!!

Sedan blir allt svart för en sekund.

Lampor tänds i taket, starka lysrör skingrar det mjuka, dova underbara.
Personal i vita och gröna rockar springer ut och in genom dörren.
De rabblar hysteriskt saker jag inte förstår.
Någon försöker ta Charlie från mitt bröst.
Har fått höra i efterhand att jag inte alls ville lämna ifrån mig mitt barn...

Jag blir ifråntaget allt, flera av de vitklädda tar tag i min säng och springer bort med mig.
Ser som i en film lysrörsarmatuerna fladdra förbi i taket.
De slår i min säng i väggar och dörrar.
Hissen kan inte komma nog så fort verkar det.

Kommer fram till ett sterilt vitt operationsrum.
De vit och grönklädda fotsätter ropa åt varandra i termer en vanlig-dödlig inte förstår.
Jag får hällt i halsen på mig något som smakar asfalt, och ett par intensiva ögon spänns i mina med skarpa ord om att -Svälj!!

Får en mask över mitt ansikte. Försvinner bort.

Vaknar i dovt ljus.
Här har jag varit förr!!
Uppvaket.
Förra gången jag gav liv till tvillingarna efter snittet fick jag ligga här i 2½ timme... Att det kan kännas så underligt bekant...

Försöker förtvivlat påkalla personalens uppmärksamhet.
Inte ett ljud kommer över mina läppar.
Syrgasröret i mina näsborrar luktar förtvivlat illa.
Min hals känns ihopsnörd!
Plocklar bort klämman på mitt finger som skall känna mina hjärtslag och inväntar maskinens varningspip.

En vänlig äldre dam kommer till min bädd.
Jag har förlorat över två liter blod, har spruckit sönder så att blodet runnit "inåt" varvid barnmorskan vid förlossningen inte kunnat se det på en gång. Därför blev blodförlusten så stor...
Jag har opererats i sex timmar.
Min man och mitt barn ligger på BBavdelningen. De mår bra.

Uffe mådde inte så bra.
Han såg sin fru, sina barns mor springas iväg med, och sedan visste han inte mer.
Den största fasan var att han inte visste, om hans nyfödde skulle någonsin få se sin mamma, eller om Emil och Joel återigen skulle få krama sin mor...

Jag ber med tårade ögon om att få träffa dem, genast, och sköterskan går med på att ringa och be dem komma till uppvaket, ännu får jag inte lämna avdelningen.

Uffe kommer med en lånad svart och lila Emmaljungavagn som tillhör förlossningen.
Däri ligger han, mitt nya barn!
Vi enas om namnet Charlie, det som vi hoppats skulle passa.
Det bara är så, att det är en Charlie.
Då känner jag den. En egendomlig, underbar värme.
Lyckan är på väg åter till mig.
Den som så abrupt blev avsliten en kvart efter det att han kommit ut till oss,

Vi får mysa en liten stund bakom fördragna skynken i den skumma belysningen.
Uffe och Charlie går åter ner till BB avdelningen.

När jag till slut får komma till dem rullas jag in i sängen.
Pappan ligger på en sjukhussäng med uppdragen tröja.
Lille Charlie sover på hans mage.
Mörk i sitt fjuniga hår, lugna är hans andetag. Vacker.

Det knyter sig i hjärttrakten och jag känner en varm tår trilla ner för min kind.
I denna stund längtar jag oerhört efter mina stora barn, som i denna tidiga morgontimma ligger hemma tryggt i sina sängar med mormor...
Så bräckligt och oförutsett vi lever.
Så underbart vi får ymnesten att vara del av.
Vad underverk vi klarar att utföra, fastän ingenting har förberett oss på det..
Störst av allt är kärleken, och varmast i hjärtat håller jag kärleken till mina älskade barn...

Budskapsring!

2011-08-06T17:03:00.001+02:00

Skulle inte du bli glad av en handsmidd silverring med ett handstansat budskap från någon du tycker om?...
Tipsa om oss!

Smick, Smack, Smycken!

2011-08-05T18:26:00.008+02:00

Många smycken blev det inatt, och jag hoppas inte kunden som väckte mig i telefonen hörde hur nyvaken jag var! ;-O
Här är bilder på några "nattverk"!
Skyddsängel med maskingravyr, typsnitt nummer 6
Fyrstavar, 5mm på Ormkedja med berlock, Sötvattenpärlor i ringkedja.
4mm breda ringar, 2mm tjocka. Handstansat, typsnitt Elin.
Klassiska Silverbrickor med hamrad yta på Kulkedjor!
Ni vet väl vart man kan beställa dem?

Fiskeutflykt med annan lycka.

2011-08-04T22:31:00.005+02:00

Efter middagen idag tog vi bilen i sällskap med några vänner till en brygga.
Vädret varmt, solen stark, papporna laddade för fiske (halva dagen gick åt att leta mask i denna sommartorra mark...) barnen lyckliga och hundarna mest intresserade av varann. Tikens löp var tydligen inte över.
Vår hane synnerligen olycklig i koppel på behörigt avstånd...

Vinden drog förbi oss, vattnet inbjöd först inte alls till fiske, utan mera badglada ungar! Fika på filtar, kaffe med mjölk. Loka och saft gav mera energi.
Men solen sänkte sig bakom skogen, vinden kändes lite kyligare och metspöna togs fram.
En liten abborre som släpptes tillbaks fick min ene storkille!

Nu blir det jobb i silververkstaden halva natten igen.
Men det orkar man efter en sådan här batteriladdning!

På botten.

2011-08-03T18:13:00.002+02:00

Mina tår sjunker sakta neråt.
Sanden sipprar upp mellan mina tår, och vattnet ligger ljumt mot min mage.

Mot mig genom sjöns mörka vatten kommer en snart femårig parvel med grönrandiga armpuffar på sina smala biceps.
Han stretar argt på.
Lite förbannad för att jag minsann tänkt ta mig ett dopp utan honom.

Solen står som en gloria runt hans blonda kalufs, och strålarna skickar upp glitter på hans lilla bröstkorg.
Han vevar på med händerna för att skingra vattnet och komma snabbare ut till mig.

Jag ler lite - men inte så han ser.
Han är ju arg! Mammor får inte bada utan sina barn!...

När han är framme hos mig når hans små fötter inte botten längre och han stäcker sina händer mot mina och vi går tillsammans ut lite djupare.
Nu skrattar han med hela ansiktet och lyckan strålar mot mig.
Här behöver han inte tvångsdoppas inte!
Skogssjöns mörka vatten samlar solens värme och det känns knappt att man går i!..

Storebröderna Emil och Joel simmar smidigt med sin kompis Simon ute där de inte bottnar.
Jag håller ett öga på dem också.

Papporna sitter på filtar på gräsmattan vid stranden.

Vi har rymt iväg på en badutflykt.
Fastän det är tisdag, och mailprogrammet tar emot mail och beställningar!...
Vi jobbar kvällar och nätter.
Barnen har sommarlov ännu, och vi njuter till max av denna underbar svenska sommar.

Nu når vattnet mina axlar och Charlie kavar på i sina puffar, men släpper inte gärna min hand.

Jag höjer hans lilla spensliga kropp ovanför vattenytan och plaskar ner honom igen så det stänker över hela oss.
Han skrattar mot mig, och brorsorna kommer stretandes längs ytan.
"Maaaammaa! Kasta upp oss också!"

Jo. Eller hur.. En liten mini-femåring går väl an, men när det kommer till tvenne rejäla åttaochetthalvtåringar känner jag min gräns är nådd! ;o)

Mina fötter står i den mjuka sanden på botten och jag är omgärdad av mina barn.
Tre livliga grabbar. Mina finaste!

Som egen.

2011-08-02T15:50:00.004+02:00

Vaknar alldeles för tidigt. Tror jag, innan jag fått bekräftat av digitalklockans projection i vårt vita sovrumstak.
En liten knatte - åhhja, snart 5 år gammal har krupit nära, nära.
Jag hyller över honom täcket och drar honom lite närmre mig.
Somnar om.

Vaknar igen av ett gnäll bredvid min kudde.
Sigge, Pudeln av mellanras. Svart och krullig av sommarens alla bad säger att det är morgon bredvid min säng.
Charlie och Uffe sover.
Alla i huset sover.
Utom jag och Sigge.

Jag ligger kvar ett tag till. Sigge trampar runt på fårskinnsfällen nedanför min sänghalva och lägger sig tillrätta.

Solens strålar når inte riktigt in genom vårt sovrumsfönster. Mörkläggningsgardinen kämpar på, men förlorar mot ljuset.
Det är morgon, Tina.
Dags att gå upp.

Jag gör i ordning frukost till min slumrande familj och tar med Sigge på morgonpromenad.
Vi jobbade ganska sent igår jag och Uffe i silververkstaden.
En hög med paket skall iväg genom Sverige idag.

Min tur.
Jag tar av taket på vår lilla Golf och låter sommarens varma vindar förstöra mitt nytvättade och borstade hår.
Solglasögon skyddar mina ögon mot både solskenet och fladdrande hårtestar.

Med mig i bilen har jag en kasse papper.
För jag har valt att låta ett proffs sköta mitt företags ekonomi.
Allt annat är så roligt att göra, så jag vill göra det själv, tillsammans med Uffe.
men då jag märkte att jag verkligen inte hann med allting som det faktiskt är att driva företag så valde jag att lämna bort bokföringen.
Det känns skönt.
Jag gillar min revisor. Men idag är hon inte på plats.
Det är den andra idag, och jag vill aldrig aldrig dra ut på saker.
Näpp - gör dem bara, så kan du göra något annat sedan!

Jag står utanför porten i centrala Uppsala. Inget svar på telefonen, och (såklart) inte på porttelefonen heller.

En kille komme rut genom porten, håller upp den åt mig och jag kliver in i stentrapphusets svalka.
Kikar mot hissarna, men väljer som vanligt trappan.
Vardagsmotion. Nog så viktigt!...

Lägger min mapp i brevlådan och går trapporna ner igen.
det skall handlas också, innan jag kommer hem till min familj och mitt jobb.

Tar god tid på mig, kikar i hyllor och njuter av kylrummets temperatur på Coop forum.

På väg mot kassorna rycker jag åt mig ett par pocketböcker som jag planerar få en stund över att läsa.
Faller också för frestelsen att köpa den nyutgivna Dvdn till barnen. Då blir de glada, jag jag kan jobba ifred fastän det bara är kväll.

Annars blir det en del nattjobb, vill jag lova.
Mörkret som återvänt efter sommarsolståndet är välkommet utanför verkstadsfönstren.
Hellre så än strålande solsken och skrattande barn!

Räknade efter igår, nu är sommarlovet snart slut.
Tiden går.
Räknade också efter en annan sak.
Nu är det fem år sedan jag var anställd.
I fem år har jag varit egenföretagare.
Mamma har jag varit i 8½år redan!...

När jag kör upp på vår garageuppfart med två stora kassar mat och annat möter mig en superglad liten svartkrullig hund. Han hoppar och dansar runt. Hundlycka...
På gräsmattan har barnen och pappa Ulf Bocciatävling i björkarnas skugga.

Mitt liv är min berättelse.
Händelser, människor, barn och kärlek.
Tiden som går, minnena jag får.

Jag & min luftmadrass.

2011-08-01T20:03:00.007+02:00

Jag känner vattnet mot min hand.
Långt ovanför mig färdas moltussar över en mycket blå himmel. Solen når min kind med värme och genom mina ögonlock sprider sig ett varmt, rött sken.
Jag hör hur mina barn åker sparkcyklar på altanen.
Hjulen rullar över plankorna med ett rogivande dunk-dunk-dunk.

En vind drar förbi. Det svalkar fint...
Jag låter ena foten glida ner i det 24gradiga vattnet.
Spretar lite med tårna.
Lyssnar på ett samtal mellan mina två tvillingar. Något viktig i leken avhandlas.
Lilleman ropar på Sigge. Sigge skall vara ett lejon i hans lek.

Jag ligger på min farmor och farfars luftmadrass.
Skatten jag fann på vinden i deras sommarhus.
Farmors sommarhus.
Men det var ju farfars också. Nu vilar han i våra minnen, spridd i en minneslund en sommar innan mina äldsta pojkar drog sina första andetag.
Han fick aldrig träffa dem. Mina fina barn... Han skulle ha älskat dem av hela sitt hjärta och med hela sin varelse. Det vet jag.

Luftmadrassen hittade jag en dag då vi åkt för att fira min farmor UllaBritts födelsedag och barnen absolut ville gå upp och kika på vinden.
I originalförpackning ligger den. Helt oanvänd. Prislappen sitter kvar. 73:-

Jag vet inte hur många plastluftmadrasser vi (barnen?) avverkat. Det har gått hål på den på löpande band, och i våras sade Uffe att "-Man skulle leta upp en sådan där i tygbeklätt gummi, jag vet att mina föräldrar har eller hade en. Brun och gul. Men det finns väl inga kvar att köpa nånstans längre."

Nu har jag alltså hittat en. Marinblå,vit och rödrutig med en helt röd andra-sida.
Jag ligger på den och tänker på min familj. På livet och min farfar.
På att livet kan ta slut. På att sommaren faktiskt snart är slut.
I alla fall mina barns sommarlov...
De börjar på fritids och dagis om åtta dagar.
Åtta korta, sommarfyllda dagar kvar på lovet...

Den här sommaren har gått så snabbt.

Jag ser på mina barn, hur de växer! Benen blir långa och får små gyllene fjun, runda kinder smalnar av.
Byxor växs ur och cykelsadlar måste höjas.

Jag paddlar sakta över mot den skuggiga delen av poolen.
Blundar fortfarande och det röda skarpa ljuset byts mot ett brunare, dovare mörker.
Vattnet kluckar lite.
Jag hör en trollslända landa strax ovanför mitt huvud och hur den lyfter igen med ett intensivare surrande.
Barnen leker vidare.

Pappa Ulf är ute i silververstaden och smider en ring på expressbeställning.
Måste bli klar innan Posten stänger för dagen.

Jag öppnar ögonen.
En björk susar i vinden ovanför.
Jag drar ett djupt andetag, ligger alldeles stilla på min luftmadrass.
Varm. Ledig. Loj...

Glider ner i vad jag först upplever som isande kyla, men som snart bara känns fint.
Barnen tjoar att "Nu baaadar mamma!!!" och kommer studsande över altanen.
"Maaammaaaa!! Tvångsdoppa mig!!" vrålar Charlie. Han vågar knappt komma i vattnet annars. Eller - det tar för honom alldeles för lång tid, och brorsorna har förmodligen redan gått upp när han väl kommit i annars.

Jag fångar hans solvarma smala armar i mina kalla händer och han skriker förtjust.
Innan jag släpper ner honom i vattnet håller jag hans lilla kropp mot min och drar in hans solkrämsdoft medan han vrider sig och tjuter av glädje att jag skyddar honom mot brorsornas dyk-stänk med min kropp.
Då doppar jag honom, ända ner till halsen.

Han skrikskrattar och vrider sig ur mitt grepp, på väg mot Emil och Joel som just belägrat min luftmadrass.

Oj.

2011-07-31T00:23:00.005+02:00

Betänk:
En dotter föddes anno 1911. En elvatalist.
Det är hundra år sedan.

(Jag föddes som sjuttiotalist - men det är knappt en bisak i sammanhanget.)

I år är det 2011. Om hundra år kommer inte jag att finnas längre.
Då är det 2111. Ytterligare en kull elvatalister kommer att befolka vår jord.

Vi sätter våra avtryck på jorden och varje dag gör vi minst ett val.
Jag önskar jag gör rätt imorgon.

Fotosmycke!

2011-07-29T22:20:00.003+02:00

Jag är ju faktiskt tvungen att visa er baksidan ( framsidan?) på det förra smycket också! Även om gravyren inte kan göra det otroligt vackra fotot rättvisa...
Brickan är alltså av Mässing, och Ulf har graverat ett fotografi.
Helt otroligt att man kan fånga ögonblicket så!...

Mirakel.

2011-07-28T18:34:00.001+02:00

Mässingbricka, 19*27mm. Maskingravyr typsnitt 2.
Vi smider betydelsefulla smycken med personliga texter i sommar.
Som alltid.

Fortfarande Julirusch.

2011-07-26T13:50:00.004+02:00

Vi jobbar på som bare den.
Eftersom vi har barnen hemma på sommarlov, blir det mycket nattjobb också.
Och om vi dessutom blir bortbjudna över en helg, då blir det till att "jobba in " både före och efter.
Till denna helgen var det väldigt många Expressbeställningar.
Frierier vi fick "vara del av" i och med våra smycken. Både förlovnings och ett par vigselringar! Mäktigt, mäktigt!

Men vi hinner njuta också!
Det är verkligen helt fantastiskt, tillvaron vi för!...
Man nyper sig i armen emellanåt, det gör man...

Jag vill visa en IDbricka Uffe gjorde häromdagen. 925 Sterling Silver förstås - det är ju alla våra silversmycken och här har kunden valt maskingravyr nummer 19.
Bilden säger mer än tusen ord.

Ett par sanningens ord.

2011-07-22T21:16:00.000+02:00

Frieriring!

2011-07-21T09:16:00.003+02:00

Frieriring i 925 Sterling silver. 5mm bred och 2mm "tjock".
Texten är stansad för hand, Stålstämplar - hammare - muskelkraft och mänsklig precision.

Idag skall vi göra flera frierismycken, Expressbeställningar som måste fram innan helgen!
Så jag har inte tid att sitta här! Tjolahopp!!

Vi har mycket nu.

2011-07-20T21:49:00.001+02:00

Nu är det rusch. Mitt i sommaren!
Underbart!
Bjussar på en bild, - Namnringar 925 Sterling Silver.
2mm breda smidda i 2mm gods. Handstansad text i typsnitt original 1mm.

Andra bullar.

2011-07-19T18:24:00.003+02:00

Idag tog jag storkillarna på förmiddagen och åkte till stan.
Vi hade jobbat klart i verkstaden under kvällen / natten, så det var en hög paket som måste postas.

Så passade vi på att byta MC hjälmarna jag köpt som tyvärr var på tok för små.
Vad de växer, barnen?!!...

Så ett par, tre kassar på Coop - eller om det var Citygross (?;o) for vi hem till bullbakade pappan och lilleman.
Det skall bli fest imorgon för pappan. Födelsedag.
Stort.
Kul att hålla hemligt att tjocka-släkten kommer.
Det går knappt att hålla hemligt... Well well.
En trevlig överaskningsfest blir väl inte mindre trevlig för att det inte är en så stor överasskning.
Eller?...

Pappan sneglade misstänksamt på våra shoppingkassar.
Mycket bröd, räkor, cremefraiche för att inte bli en smörgåstårta?...

Nåja.
Nu skall jag gå och ta mig en nybakt bulle till. Så jag orkar springa kvällsmilen.
(Dagsmilen, motionsrundan alltså.)

Vad jag köpt för present till Uffe?
En låda Ben&Jerrys.
Så han orkar springa med mig sedan. ;oP

En mammas kärlek till sina barn.

2011-07-18T22:27:00.005+02:00

Jag fick en video skickad till mig idag.
Madeleine Ekenstéen alias Missmaddis har gjort en fantastiskt fin hyllning till sina tre älskade barn!

Jag blev alldeles varm i hjärtat då jag tittade på den, och vad ser jag inte på slutet!?! Trenne silverringar jag smitt!
Så jag låter er få ta del av videon också.
Av en mors kärlek till sina barn:
En kärleksförklaring. HQ

Ord från en far.

2011-07-15T10:10:00.002+02:00

Kopierat från
Fredrik Backmans blogg.

Övrigt | Publicerad 07 juli 2011 15.15
Personligt meddelande
Till den ganska stressade blonda kvinna i grön Volkswagen Golf, årsmodell 2004, som låg efter mig på Skälbyvägen mellan Hässelby och Barkarby och vidare mot Kista norr om Stockholm strax innan klockan 12 idag.

Jag förstår att du fann det här med att jag höll hastighetsgränsen på alla 30- och 50-sträckor oerhört provocerande. Du gjorde det ganska klart genom att köra uppskattningsvis 15 centimeter bakom min bil i närmare fyra kilometer, försöka köra om mig vid ett rödljus (innan du i sista sekund upptäckte den där Volvon och insåg att vi inte körde på en enkelriktad väg), för att sedan slutligen argt accelerera in till höger om mig när vi nådde en 70-väg och köra om mig på insidan. I drygt 100 kilometer i timmen. I bussfil.

Jag ska inte ta upp din tid i onödan, jag förstår att den är väldigt värdefull för dig. Så jag vill bara i all hast passa på att berätta för dig att för ett drygt år sedan blev jag pappa till en liten pojke. Han heter Nicholas. Han har stora bruna ögon och sin mammas ögonfransar. Han älskar bröd men är inte så förtjust i smultron. Han gömmer fjärrkontroller och tyglejon i facket under sätet på sin leksaksbil, och fnittrar så han kiknar när jag hittar dem. Det låter sådär som man tänker sig att champagnebubblor hade låtit om de fnittrat.

Jag vet ingen annan i hela världen som någonsin fått hans farfar att gråta offentligt. Eller garva så högt.

Han blir uttråkad när han inte får vara bland mycket människor, och älskar att stå i centrum. Jag antar att han har fått det förstnämnda från sin mamma, och det sistnämnda från mig. Han har hennes försiktigt mejslade kindben, och mina stora fötter. Han har fyra stora tänder i överkäken, och inte en enda i underkäken. När han blir ledsen trillar det tårar stora som pingisbollar nerför de där små kinderna. När han är sjuk vägrar han sova någon annanstans än i vår säng, med sitt huvud på sin mammas nyckelben och sina fötter i mitt ansikte. Han väcker henne genom att pussa henne på munnen, mig genom att ta mitt armbandsur från sängbordet och slå det i ansiktet på mig.

Och när han och hans mamma dansar. Herregud. De kan lysa upp ett släckt rum när de gör det.

Hans morfar är hans bästa vän. I förra veckan blev han så glad när han kom hem till oss att han kröp rakt in i en vägg. Och han har precis lärt sig gå, han är väldigt stolt över sig själv för det. I augusti börjar han på förskolan. När han ser en hund pekar han överlyckligt och vrålar ”TITTA!!!”.

Och när han skrattar. Herregud. Det är som om något rusar runt barfota på insidan av mitt bröst när han gör det.

Han satt och sov i sin bilstol på passagerarsidan när du körde om oss idag, med det där tyglejonet i famnen. Om jag inte hade bromsat när du gick över i bussfilen och sedan skar tillbaka in i min fil så är det genom hans dörr fronten på din bil hade kraschat. Jag vet inget om dig. Jag vet inte om du sett de där videoklippen på nätet om vad en bil i 100 kilometer i timmen kan göra med en människokropp av kött och blod. Och jag vet inte om du någonsin haft en ettåring sovandes på din mage, lyssnat på hans andetag, och insett hur ofattbart ömtålig den där lilla kroppen är. Jag vet inte om du älskat någonting så mycket någon gång i ditt liv att det känns som om du ska få en hjärtattack.

Men förlåt, jag kommer ifrån ämnet här.

Så hur som helst: Jag ville bara säga att jag hoppas att det där som du hade så bråttom till var väldigt viktigt.

Och att du hann dit i tid.
..........................................................................

Jag kunde inte skrivit det bättre själv.