söndag 16 september 2012

LYCKA.

Jag låg kvar, orörlig.
Lilleman hade förväntansfullt väckt pappan och sina brorsor för att tillsammans smyga ut i köket och förbereda.
Viskande röster, prasslande papper. Malande Espressomaskin.

Dörren till vårt sovrum stängd.
Så jag kunde inte smita upp och gå på toaletten...
Intalar mig - för barnens skull såklart - jag behöver inte, jag behöver inte, stå ut en liten stund till, jag behöver inte, stå ut..

Så ett skrammel och ljus utifrån.
Vänder mina öron dit, vad håller grannen på med? Såhär tidigt en lördag?...
Så, utifrån:
"Ja måhan leeevaaaa"

Jag tänker, åhåå, fyller grannen (vi har bara en) också år idag?!..
Nu drar (o)ljudet igång ordentligt, och jag hör trumpeter, tromboner, tamburiner, dragspel (!?!!) och en hel kör som sjunger ut i födelsedagsvisan.

Så inser jag.
De. Står. Utanför. Mitt. Sovrumsönster!!!

Paralyserad.
Lyssnar.
Ser mig omkring. Slår skallen i sänglampan. Ont - men jag känner det inte, men det får mig att inse att jag verkligen inte drömmer!

I en liten springa bakom rullgardinen kikar ett välbekant ansikte in.

I dvala får jag med mig täcket, viker bort en flik på rullgardinen och ser in i mina vänners strålande ansikten där de står med mässingsinstrument och vrålsjunger!...

Uffe kommer inrusande i sovrummet, sliter åt sig ett par brallor.
Mina barn möter jag i hallen - jag må-ste!! på toa nu, de ser ungefär lika förvånade ut som jag!

Sedan kommer de in.
Mina underbara, fina, heltokiga, älskade vänner.

De har korgar och kassar med sig.
Fat, kannor och grejer.

En ställer sig vid spisen och steker bacon.
Andra skär grönsaker, plockar fram ost, skinka och juice.

Andra skär upp nybakt bröd, dukar fram nygräddade Blåbärspancakes, färska jordgubbar-hallon-blåbär.
Jag får ett glas rosa champagne, när jag (hur-gick.det-till?..) fått på mig ett par mysbrallor och en t-shirt.

Då tittar jag på Ulf.
Mina vänner säger att han inte fått veta nånting, att det då kunde riskerats avslöjas...
Barnen rusar iväg och leker med de andra barnen, jag får en kaffe också, för säkerhets skull..

Jag sjunker liksom ihop på soffan i köket, och ser hur mina fantastiska, underbaraste, helt makalösa vänner står i mitt kök.
Jättetidigt - solen har knappt gått upp!!!, allesammans och gör frukost!
Dagen har faktiskt bara börjat, och helt allvarligt;
Aldrig i liiiivet att den kunnat börja på ett bättre sätt!..



Inga kommentarer: