Klassiska Silverbrickor med olika typsnitt!

Den Klassiska Silverbrickan från Älskade Barn AB. med olika typsnitt och storlekar på bokstäverna.

Idag lördag har vi åkt skridskor hela förmiddagen i srålande solsken, men ack - så kallt!!!
Charlie stannade hemma och gick på promenad med mormor och Nisse. (Hunden...;o)
Jag, pappan, Emil och Joel for till sjön för en skridskotur.
Vi körde en match med klubbor, puck och mål.
Mamman blev totalt utklassad...

Sedan tog vi fram pulkorna och det blev några hisnande turer på isbanan.
Vi slutade i blotta förskräckelsen då en av grabbarna krockade in i den stora stenen på sidan av banan på kullen.
Sedan blev det lite belöningar. Nappar är favoritgodiset.
Nejdå, pappan och jag lät belöningen vara den härliga dag vi har tillsammans med våra barn.
Och de rykande heta kaffebaljorna vi inmundigade så fort vi kom hem...

Ikväll har mormor bestämt Pizza till sig och barnen.
Pappan och jag ser fram emot kycklingfajitas med wokgrönsaker och Kesosås!

Imorgon är en ny dag. Lillebrorsan skall åka Wasaloppet. Det låter jobbigt...;o)
Vi fortsätter att njuta av den dagen här så länge!

Från smeden, till smeden! *Äntligen!*

Silverringar. 2mm höga, 2mm breda. Texten i 1mm bokstäver.
(Klicka på bilden för att göra den större!)
På ett ställe på varje ring står det ÄLSKADE.
Sedan vart och ett av mina barns namn runtom hela ringen.
Emil har således en "egen ring", likaså Joel och Charlie.

Äntligen fann jag tiden till att smida ringar till mig själv!
Upptäckte till min förvåning att jag "saknade arbete" i förmiddags, och fick den ljuvliga idén jag så längre drömt om. Att smida något till mig själv!!

Det blev alltså de här ringarna.
Jag blev så nöjd. Äntligen sitter de på mitt finger.
(Visste jag hur jag skulle lägga in en jätteglad smajli skulle jag göra det här!)

Nu kom alltså Postbilen med dagens inbetalningar. (Och fakturor...)
Lyckliga jag skall ut och smida igen!
Tjolahopp!!

Iskallt...

Liten rund silverbricka på Ankarkedja.

Termometern talar tydligt om att det är hela 20.6 grader inomhus. - 5.8 ute.
Jag fryyyyyser...

Ingen "sjuka" på väg, jag är bara kall.
Fleece och raggsockor. Seriösa funderingar på att lyxa till det med en brasa såhär på torsdagsförmiddagen.
Egentligen är det väl inte lyx att slippa frysa såhär i dagens samhälle, tisdagen den sjuttonde januari anno 2009?...

Kanske en het Latte hjälper, lite värme inombords...

Satt med lillemann i knät i morse framför tvn en stund innan det var dags att åka till dagis. Emil tryckt mot min vänstersida och Joel på den högra.
DET var gosigt.
Nästan som om man ville strunta i dagens måsten och bara sitta så. Om man hade kunnat. För jag vet ju att de sitta så i ungefär tre minuter innan det bärs iväg och hittas på något annat kul. Roligare!...

Kärleken till barnen... Vilken underbar känsla det är egentligen?..
I natt då pappan åkte till jobbet hörde jag hur Emil vaknade och smög ut i hallen.
Jag bad tyst att ingen mer av barnen skulle vakna, för gör någon mer det så finns ingen chans att de somnar om sedan.
Ingen vaknade.

Emil kom tassandes till min säng.
Jag sade inget.
Kände hur han kröp upp och lade sig tillrätta på pappans sänghalva.
Drog en djup suck. Smekte min kind och viskade; -Mamma är du vaken?...
Jag svarade att nja, inte särksilt vaken kände jag mig.
Vi borde nog somna om.
Jag drog honom närmare mig och vi somnade om alldeles stilla.

Då digitalsiffrorna i taket förkunnade att tiden började närma sig uppstigning klockan 07.00 hörde jag åter små fötter på trägolvet.
Charlielilleman.
Jag svingade upp hans lilla kropp från golver och lade honom i värmen mellan mig och Emil.
Så låg vi i två sekunder...

Jag hann dock smeka båda deras huvuden och få den där berusande härliga moderskänslan.

Min tredje kille?...
Hans tur att sova hos mormor i våningen ovanpå.
Mormor har utbildning på schemat idag och sover därför som oss vanliga dödliga på natten.
Tur tyckte mina grabbar, då de i två nätter turats om att nyttja morfars sänghalva.

Sådär.
Nu har jag tinat upp lite. Skall slå på värmen i verkstaden och smida lite.
Hett silver brukar värma upp mig ganska fort.
Kika in på Websidan. några nya grejjer finns!

Ett hjärta av silver.

Silverhjärta med litet Attityd.

Nu är jag klar för dagen.
Lite bokföring kvar, men det tar jag ikväll då busungarna lagt sig.
Mätt i magen av god middag. Bakad Potatis med ugnsgrillad lax är en favorit.
Jag har lätt för att bli lite "insnöad" på några rätter jag gillar.
Gick med i Viktväktarna i januari, och har hittills tappat nio kilo. (kollade förra måndagen)
Hoppas på tio kilo nu på torsdag.
Sötsug känner jag inte alls, men jisses vad det var gott med Ostbågar i lördags framför meldodifestivalen...
Mannen har hakar på han också och där har flera kilo fallit.

Ser faktiskt fram emot Gambia i mars. Man kan nog strutta runt i bikini då.
*haha* Yeah, right...
Barnen längtar så och det skall bli så roligt att busa i sanden, havet och poolerna med dem!
Lite sol på vinterskygg hud, och någon god drink i solnedgången...
Hela familjen samlad för middag på dukad restaurang. Ljuvligt...

Men flyga, det gillar jag inte alls och det blir ju en rätt lång flygning.
Usch...
Tur att det är några veckor kvar...

Namnsmycken i Guld.

Fyrstav 4mm i 18karat Guld.
En tungviktare. Om min egen hals sitter just nu en likadan med mina älskade barns namn på.
Lilleman satt idag i min famn och snurrade på hänget, läste namnen på sig och sina bröder.
Talade om för mig att här står älskade Charlie, älskade Emil och älskade Joel.
Jojo. Han kan läsa den lille knatten på 2½år...

Vi har haft en sån där underbar helg.
Hela lördag förmiddag spenderade vi på Bergsbrunna skridskobana med farmor och farfar. Jätteroligt! Till och med mamman riskerade lemmarna för några skridskoskär...
*Fasa, tänk om man skulle till och bryta handlederna / armen?! Inga smycken smidda.
Till att lära upp pappan ännu bättre tror jag det är hög tid för.*

Barnen stanande sedan kvar en stund i gillestugan och busade med farmor och farfar.
Pappan och mamman åkte en stund själva till Coop för lite handling.
Vi glömde det vi kommit för. För blöjor har lilleman ännu inte slutat använda...

Söndagen packade vi matsäck och for till skridskoplanen i Funbo.
Roliga isbanor med gupp i (upptäckte Joelen och slog i rumpan...!!)
Gungorna gillades stort av Charlan.
Pappan och Emilen drog några puckar över isplanen och hela familjen förevigades på film.

Stelfrusna kom vi hem och en brasa tändes i öppnaspisen.
Där stod jag i velourbrallor, raggsockor och fleece och tinade upp mina frusna tassar.
Sedan var det helgens jobb i silververkstaden som gällde.
Mormor vaknade till och hjälpte till med barnlekar.
(Mormor jobbar natt på stadens sjukhus, och sover i vår våning ovanpå garaget de dagar hon jobbat. Perfekt barnpassning...:o)

Imorrn bär det åter av mot Posten för inlämning av paket.
Funderar på om det kanske skall försöka begränsas till tre gånger i veckan.
Som det är nu blir det upp emot fem - sex gånger. Jag vill ju så förtvivlat gärna leverera så snabbt det bara är möjligt...

Nu hör jag pappan skala äpplen i köket.
Skall placera mig i soffan och smaka lite, känner jag..
Kram, så länge!

Alla hjärtans dag!!

Tänk vad det värmer att älska någon...
Vem älskar du?...

Alla hjärtans dag har jag tillbringat med hela min underbara familj!
Skridskor hela förmiddagen med sen lunch hos farmor och farfar - Jättegott!!!

Nu skall vi öppna en flaska Dom. Jag och pappan, barnen sover sedan 19.00. Det har varit en lååååång härlig dag.

Betydelsefulla människor bär betydelsefulla smycken...

Vilken härlig grej egentligen!
Mannen som ger sin kvinna ett smycke med deras gemensamma barns namn på!

Kvinnan som av samma kärlek ger sin man ett smycke med hela familjens namn samlade...

Från en älskad person till en annan.

Många smycken åkte min man in till Postens företagscenter med igår. Hela tio minuter tillgodo den här gången.
Det är ju mycket med det där. Inlämningen för brev - mina paket räknas tydligen till brev - är 18.00 för leverens dagen efter.
Det gäller att hålla tungan rätt i mun, så allt blir rätt och man hinner göra så många smycken som möjligt och ändå hinna in till Posten innan 18.00.

Tur att man få hjälp. Åtminsione med paketlevereringen fram till Posten. För jisses, vad jag var svart i ansiktet då jag var klar. Barnen hade jättekul åt mig, och jag sprang och jagade dem tills de kikande!

Postpersonalen hade säkert blivit livrädda om jag störtat in framåt stängningsdags med hela "legolådan" full med kuvert.
Sotarmaffian...

Som tur var kom farmor och farfar och lekte en stund ute med barnen så jag fick tvätta bort det värsta.

Well. Nu återstår att lita till brevbärarna att de sköter sitt jobb så alla smycken hinner fram tills imorgon. Alla Hjärtans dag!
Glöm inte en liiiten överasskning till din kära!...