torsdag 26 juni 2008


Då var det kväll igen.

Natten är i antågade och mina små sover.


Sover på kuddar med kinder lena som silke.

Bara ben i pyamas-shorts och lite smuts under fötterna.

Snusande andetag som andas ro.


Lilleman håller nappflaskan med en vattenskvätt kvar i sin lilla hand. Jag plockar försiktigt den ur hans grepp för att den inte skall läcka i hans säng. Han rör sig inte.

Jag lyssnar en stund till hans jämna andhämtning. Trygg.


I storebrödernas rum är det kolsvart.

Den svarta velour"gardinen" jag sytt för att mörkläggningsrullgardinen alltid glipar på små ställen och släpper in det skira morgonljuset alldeles för tidigt gör ditt jobb alldeles till belåtenhet.

Våningssängen tronar längs ena väggen.

Jag smyger försiktigt på golvet, rädd för att trampa på någon blinkande och tjutande leksak.

Egentligen tror jag inte att de skulle vakna av det...

De har varit ute hela dagen med pappa. Busat och stojat.

Badat i den - för mig - iskalla poolen tills läpparna blivit blå.

De har klippt gräsmattan, och fyllt sandlådan med ny och fräsch sand.

Skjutsat grus - och säkert varandra - i skottkärran.


Två unga killar. Mina tvillingbarn. Så olika, så älskade.


När jag går förbi hallspegeln ser jag mitt ansikte. Svart av polerpasta på vissa ställen.

Säkert en täckande mörk hinna också, men den syns inte i dunklet i vårat hus.




Jag går ut och häller vatten på mina blomlådor med prunkande Penséer i Lila - vitt och blåa toner.

Drar in ett djupt andetag och fyller mina lungor med lantlivssyre.


En gök gal i fjärran.

Solen har gått ner, men sprider sitt ljus över våra ängar nästan hela dygnet ändå.


Vattnet sipprar genom ampeln ner på mina fötter. Jag ryser till. Kallt.

Saknar den värmebölja vi hade för en liten tid sedan.


Men det är klart att man sover ju bättre nu, då de inte är så tokvarmt...

Sova.

jag borde göra det.

Nu.


Smyger förbi datorn. På väg till badrummet för att duscha av mig Silvret.

Imorgon har jag egentligen semesterstängt.

men jag vet att jag inte kommer att kunna låta bli att tillverka och skicka iväg de smycken som betalningen registrerats för imorgon ändå.

Det var bara åtta.

Det hinner jag.


Godnatt, för idag.


måndag 23 juni 2008

Semester.... Snart...


Nu är det bara dagar kvar, tills jag får min hett efterlängtade lediga vecka tillsammans med min familj, och med två av mina närmsta vänner och deras familjer!


Vi har hyrt hus på en ö, och drar iväg på lördag morgon.

Det skall bli så ljuvligt...


Sola, bada, läsa en tidning!!!

Bara tanken på att kunna slå upp en pärm och läsa lite lättsmält nöjesläsning får mig att känan en hisnade känsla i magen!


Att mitt företag går bra, det går inte att ta miste på!

Jag älskar varje sekund att hålla på med det! Allt!!

Silversmedjan, tillverkningen, inköp och design! Produktplanering, och sökandet efter den perfekta nyheten!

( Som f-ö är på gång, men inte förrän efetr min semester!)


Jag älskar att sitta med bokföringen och rodda siffor.

Att boka bankmöten för smidigare betalningslösningar, och att komma på förbättringar i mitt egenhändigt gjorde inventeringsprogram.


De är ett stort nöje att jobba med min lilla hemsida! Vilken jag säkert kommer att behöva hjälp med inför en liten förändring/ förbättring jag har avseende att genomföra.
Men jag skulle bra gärna vilja ha tiden att lära mig göra det själv!


Den stora glädje jag finner med alla härliga kunder, och alla goa mail jag får!


I dag när jag stod vid bänken och polerade så fingrarna glödde kikade jag ut genom de stora förnstren på den prunkande sommargrönskan som vajade i vinden.

Löven fladdrade vil i den starka vinden, och jag hörde mina barn skratta i sandlådan utanför.

Pappan satt på muren med händerna bak i nacken och begrundade sitt livsverk som stojade i sandlådan.

Jag är så lycklig. Oförskämt lycklig känns det som ibland, när man liksom kommer på sig själv med att bara fullständigt njuta av sitt liv.


Min stora lycka att ha ynnesten att jobba hemifrån, mina älskade barn som leker med sin pappa - på föräldra"ledighet" hela långa våren och sommaren...

Att få jobba med det an tycker är allra roligast!

Barnen, som är små under av välvilja, bus och upptåg.


Vore det inte för att jag verkligen borde ta tag i min kondition och hela Beach-2008prylen, så vore allting komplett!...

Jag måste verkligen ta mig tid igen! Satsa på min egen kropp, att förlänga livet lite!...

Inspiration, Kom till mig!!!

måndag 16 juni 2008

I sjöns mörka vatten glimmar en strimma av sol. Eller är det Silver?...


Idag var jag och mina två stora killar till den hett efterlängtade simskolan.

Det var inte så hett i vattnet...

Hela 17.5 grader över fryspunkten.


I väskan hade vi packat rykande kaffe och varm choklad.

Innan grabbarna ens fått av sig till badbrallor ville de ha den varma chokladen.


Underbara Älskade Barn!

Deras ännu ljusa skinn som inte sett solen på ett tag - vi fuskade ju till oss början av solbrännan i Thailand - knottrade sig i den svala vinden.

Vi satt och höll om varandra tills simläraren ropade att det var dags för Räkorna 2 att hoppa i.


Med tveksamma steg förflyttade de sig närmre det brunaktiga vattnet och passerade Räkorna 1på bryggan med blåfrusna läppar...

Emil kavade i omgående.

Fattade rockringen den lilla gruppen stod runtom och doppade huvudet genast. Faran i vitögat!


Joel klev tveksamt ner på översta trappsteget mot vattnet.

Lockad av Simlärar Madde.


Jag hör hur det fräser till då han doppar tårna i vattnet.

Inte från hans tår, utan med hela hans ansikte och mun frustar och fräser han att "-Han viiiiill iiiinteeeee"!


Jag lägger den tjocka handduken runt hans lilla kropp och håller honom intill mig.


Brorsan Emil simmar flera varv i den lilla bassängen innanför bryggan innan han kommer upp.


Under tallen på det stadiga träbordet sitter vi tillsamamns med kompisarna och smuttar oss varma på Choklad och kaffe. Vi bjuder på pappas enorma bullar och just som vi tar fram den lilla kakrullen så bryter det sig loss stora tunga droppar och faller från molnen över oss.

Handdukarna skyddar litegrann.


När vi komemr hem är det innerlige skönt att kura i soffan en liten stund innan det är dags för mamman att gå ut i silververkstaden.


Jag hinner jobba i en kvart innan telefonen ringer.

Bonnier vill låna högupplösta bilder för ett reportage.


"-Javisst...?..."


Eftermiddagen går åt till att mixtra med kamera och upplösningar och pixlar och dpi.

Tur att det finns kunskaper att låna av andra!

onsdag 11 juni 2008

I Nattsvarta Mörkret känner jahg Sommarvärmen..

Med svidande fingertoppar, brända av silvrets glöd sitter jag med kvällens skörd av smycken.


Min ljuvliga tillvaro. Mitt underbara jobb. Min sommar.

Mina underbara kids har råkat ut för Vattkoppor. Jojjo är en liten prickig korv, Emilen har just tillfrisknat, och vette sjutton om inte Charlan haft också, med EN koppa.

Sötstruten. Snart två år gammal, och pratar så att det inte går att få stopp på honom...



StorEmil har kommit hem i eftermiddag från tre dagar och nätter hos mormor och morfar i Öregrund.

Huset har varit stilla.

Joel har förnöjt bäddat ner sig i soffan.

Jo, Charlie förstås. Han har härjat som vanligt, och är som en liten papegoja. Härmar allt!

Det gäller att bita sig i tungan ibland för att inte säga dumma saker...


Poolen har tagit form, och den har i dagarna vattenfylts at flera tanklastbilar - till mina barns stora förtjusning.

Snart räknar jag med att det uppvärmningssystem vi har på hustaket har värmt böljan till härliga bad temperatur!


Ett svidande jack på vänster pekfinger gör sig påmint.

man måste vara försiktig då man byter millimetertunna blad på guldsmedssågen...


Blänkande ligger alla smycken som skall iväg till sina ägare.

En bröllopsgåva. Så vacker. Två fyrstavar, den ena med hans och hennes namn, och så KÄRLEK.

Den andra i några ringar lite längre ner från kedjan. Med TRYGGHET.

Så fint! Vilken underbar tanke!


Igår stod jag ute i silververkstaden och kände inte bara mina fingrar bränna, utan även mina tårar svedde bakom ögonlocken.

Jag hade fått en memorianbeställning.

Namnet på den 26åring som hastigt ryckts bort, och på sídorna ÄLSKAD och SAKNAD.


Öden...


Idag gjorde jag faktiskt min första FOLKEbricka också. tror jag...

Det är så härligt med alla underbara namn!

Fick en beställning på ARVE också. Det vet jag med säkerhet är min första ARVEbricka.


Det finns så fina namn! Och det är kul att veta att bakom varje smycke jag gör finns en liten härlig människa också!

Ibland är de inte så små heller, förressten!...