fredag 30 mars 2012

Namnring.

Namnring i silver, 8mm bred, 2mm tjock.
Vi gör väldigt många ringar nu i vår silververkstad. Namnringar, förlovnings och vigselringar.
Varje namn vi präglar / stansar eller graverar in i smycket är en älskad människa - familjemedlem!
Namnsmycken har blivit populärt, och jag älskar det faktum att det vackra faktisk inte är mina smycken egentligen, utan det namn eller den text som präntas på det.
Det är så otroligt kul att få hjälpa till med så betydelsefulla smycken!

Den här ringen är beställd under stort hysch-hysch! Om du heter Sofia, har ett barn som heter Sofia - eller är ihop med en Sofia kanske det är dig den är på väg till! ;o)

onsdag 28 mars 2012

Silverarmband med egen text!

Mellan silverhjärtan på 2.5mm ärtkedja. Vänkskapsarmband. Systraskap. Syskonkärlek!

(Psssst, snart kommer en nyhet på armbandsfronten från vår silververkstad! )

tisdag 27 mars 2012

Barnkonstsmycken!

Vi kan göra smycken av det mesta! Här är en väldigt sliten, väldigt älskad teckning på en Post-itlapp som suttit länge i en filofaxkalender.
Jag tvättar bilden i ett dataprogram, försiktigt och digitalt. Självklart finns den ursprungliga bilden kvar - orörd!

Det går fint att skicka MMS också.
Denna bild kom via mobilen, och jag lade in den i datorn och tvättade fram bilden som jag brukar.

När bilderna är "så tydliga och bra de kan bli" tar jag med dem ut till Uffe i gravyrverkstaden .
Vår gravyrmaskin graverar både med fräs - vilket är en stålborr som liksom fräser ur silvret och diamantnål som ristar i metallen.

Det är fantastiskt kul att kunna hjälpa till att bevara teckningarna på beständiga material för framtiden!

måndag 26 mars 2012

Gravyrmaskin i arbete!

Här är vår gravyrmaskin med arbete-in-progress!
Uffe är den som jobbar med den i vår gravyrverkstad, men har brukar ropa på mig för att jag skall "kolla".
Inte för att jag förstår särskilt mycket av varken dataprogrammet eller maskineritekniken i själva den tekniska apparaten.

Men det är häftigt att se hur något jag lägger in, tex ett foto som jag redigerar i det dataprogram jag behärskar, sedan förs över via Uffes gravyrprogram ner i silvret via diamantnålen i gravyrmaskinen.

Men oftast ropar han på mig för att jag skall dubbelkolla ( godkänna? ;o) layouten / textstorleken eller bildplaceringen.
Eller om det kan vara för att kontrollera stavningen...
Man blir lätt hemmablind när man håller på emellanåt...

söndag 25 mars 2012

Tankar om/av mig som företagare.

Jag är så jäkla glad.
Jag är så otroligt tacksam.
Jag är stolt och ödmjuk ända in i hjärtat att jag får hålla på med det jag "gör på jobbet" med allt vad det innebär!

Mitt förra inlägg berättade jag att jag varit på konferens ( eller unconference som det kallas då ingen agenda finns och man själv är delaktig i högsta grad av diskussionerna som äger rum!) med en massa andra företagare i ehandelsbranschen.

Jag har lyssnat till många andra historier och tankar om företagande.
Jag har hört frågor, svar och allt däremellan.

Jag har lärt mig väldigt mycket.
Och jag har lärt mig om mig själv!

En sak som har blivit mer och mer tydlig i mitt företagarsätt.
(Eller - avsaknaden därav!)

Mitt företag är ingen "affärsplan." Jag kallar mig inte "entreprenör" eller "affärsutvecklare".

Det jag jobbar med varje dag är att vara ett verktyg i ledet, från en önskan och dröm om ett särskilt betydelsefullt smycke till förverkligandet och överlämnandet därav.

Låter det flummigt och konstigt?...

lördag 24 mars 2012

Personalmöte.

Häromdagen var jag på någonting som kallades Emeet.
En stor mängd (250st) Ehandlare och några av våra leverantörer var där.

Nä, inga av mina leverantörer.
Jag har inte så många.
Köper silver och guld från ett par olika leverantörer - vilkas sortiment kompletterar varandras.
Skulle gladeligen använda en om det gick, bara.

Men mötet vi var på var i Postens huvudkontor i Solna.
Jojo.
Man fick köra bilen i morgonrusningstrafik sniffande nära storstan, minsann.

Det gick vägen med lite GPSuppbackning. ;o)

Någonting jag uppmärksammade var att det var mycket mer av män där, än kvinnor.
Mötet var en "unconference" med många rum där man själv kunde boka samtalsämnen.

Det togs upp många intressanta ämnen och jag lärde mig mycket!
En annan sak är ju att få träffa (så många!) andra som jobbar liknande mig själv!
Ehandel är ju kanske inte någon av världens mest sociala engagemang.
Inte IRL, face to face i alla fall. Särskilt inte om man inte har några anställda.

Så vi hänger en del på forum, och i sociala medier...
Några ansikten kände jag igen, och andra hade tydligen koll på mig till och med!
Jag fick särskilt en väldigt fin komplimang och gladde mig ända in i hjärtat!...

Såhär är det.
Mitt jobb. Alltså.
Jag är ju Ehandlare.
Jag är silversmed - eller kalla det smyckesdesigner. För jag har aldrig provat göra varken corpus (latinskt uttryck om metallföremål med en "kropp") eller bestick.
Jag är egenföretagare och nån sorts entreprenör. Vad man nu lägger för innebörd i det ordet.

I alla fall träffade jag många likar på Emeet
Många oerhört kunniga inom sina branscher, och många driftiga och engagerade personer!

Någonting som är viktigt har jag märkt - för mig - är att få dela lite tid med andra företagare, och som tur är finns det flera som håller med mig om detta här i Uppsala!
Jag har många företagarvänner jag verkligen ser upp till, och försöker träffa på regelbunden basis.
Sedan finns ju sociala medier också förstås.
Facebook och Twitter som är mina fikapaus-andrum!
Som en fika i korridoren på "kontoret" du vet.

Jag har en hel del tankar i skallen efter det här mötet.
Man må vara stark ensam, men det är tillsammans man inser många av sina styrkor.

fredag 23 mars 2012

Personliga armband

Silverarmband med "lite längre" silverbricka! Grövre ANkarkedja som armbandslänk.
Silverbrickan har handstansats med 2mm original.

Och så har vi Läderarmbandet med silverbricka! Också den med texten stansad för hand med samma typsnitt.

måndag 19 mars 2012

De bästa idéerna kommer på kvällen.

Sent.
Då jag borde sova för länge sedan.

Varit med om det nån gång?...
Händer mig ofta.

Nu, te.x.
Fick en sån där lysande tanke som liksom bara k r ä v e r att jag tar tag i den.
Så jag skriver ner den (på papper) och tar tag i den a.s.a.p imorrnbitti.
Efter motionsrundan.

Här är en 18 karat Guldcirkel som Uffe graverade igår.
Hänger i en 18 karat Veneciakedja.

söndag 18 mars 2012

Namnhjärta till farmor!

Klart farmor skall ha ett eget namnsmycke!
Stort silverhjärta, 28mm med ett mellanhjärta inuti.
Namnsmycket har "pimpats" med sötvattenpärlor i hallonrosa och hjärtan av silvertråd i länk.

lördag 17 mars 2012

Hur är det med företagandet egentligen?

Företagandet ja.
Jobbet.
Tillvaron som "inte skulle vara min alldeles egna att härska över".

Du vet. "Att gå till arbetet" är ju inte längre likställt med att "göra det för att överleva"...

För lääänge sedan (jag säger inga årtal för att därmed eliminera min risk att falla för egen snara) gick man upp tidigt och ut för att ta hand om gården/djuren/grödor etc för att dessa sedan skulle få återbetala med livsnödvändiga produkter.

Sedermera kom någon (granne?) på nån bra sak som även de andra grannarna kom på att de behövde.
(Ex. ett smartare / bättre sätt att framställa tyg.)

Då hann denne tygproducent inte längre med sitt eget lantbruk och bytte istället tyget som han själv framställt mot den ene grannens grödor, och den andra grannens animaliska slutprodukter.

En annan granne var toppen på att laga verktyg då dessa gick sönder, och bytte då sina kunskaper mot de andra grannarnas skills/ saker just de var bra på.

Sedan var det ett smartskaft som uppfann något som förenklade hela bytes-proceduren.
Pengar.
och så var kommersen igång.

Lite enkelt förklarat ur mina tankar. Ni är med va?.. ;o)

Sedan gick det som det gick, arbetsplatser växte fram, utbildningar för att klara av vardagen ihop med sina liv och då människan inte längre hann ta hans om sina barn, växte såklart även där fram en lösning. Dagis.

Stadskärnor växer fram. Så att både arbeten och butiker skall finnas på behöriga avstånd.
Inrättningar för nöjen såklart. Någon kom ju på att det gick att tjäna pengar till sitt eget uppehälle och liv "bara på det!"
Och så någon som skjutsade folket från A till B såklart! Folk betalar ju för det också!

Affärsidéer både högt och lågt, överallt.

När jag var liten fanns tv. Telefonerna satt fast i väggen, men shit, visst både fanns de i var mans hem och funkade.
Jag kommer ihåg att en granne tidigt hade VHS, dock.
coolt liksom.
Kunna spela in allt tecknat som visades på tvn! Kalle på Julafton och en kvart Hacke Hackspett på "Gomorron Sverige" på söndagarna...

Sedan gick åren.

Miniräknare fick vi börja använda i åttan.
I nian hade jag "Datakunskap" som fritt valt ämne.
Skärmarna var stora och tunga, med svarta skärmar och med gröna digitala tecken.

Åren gick.
Jag fick mitt första sommarjobb sommaren då jag fyllde 14 år.
Sålde glass till en östkuststads befolkning - men mer till turister!
Kom hem "till stan" och sökte jobb, för nu hade jag upptäckt hur kul det vara att göra nåt så kul som att jobba!
Fick anställning på Clock i Uppsala som helgjobb under gymnasietiden.
(Viiiilken tid!.. En lång historia bara den!...)

Flyttade sedan hemifrån.
Något som kallades internet kom.
Pappa som drev dataföretag hjälpte mig med min första dator.

Åren gick.
Jag var anställd chef under en lång period.
Fantastiskt rolig och lärorik tid där jag - nu i efterhand har fattad att - jag arbetade med att införliva någon annans drömmar och mål, vilket passade alldeles utmärkt för mig del vid den tidpunkten!

Sedan träffade jag mannen.
Han som gick ner på knä, efter att ha frågat min far om tillåtelse och bad om min hand.
Barnen kom. Tvillingar -03 och sedan Lilleman -06.

Tvillingbebisar tar ju lite tid.
Det gjorde inte lilleman särskilt.
Han sov och sov. Och sov.

Min rastlösa själ surrade runt och jag hade sjå att hålla den stången.
Så. Kom. Idén.

Företag?

Varför skulle inte jag kunna genomföra min egen dröm?
Jag hade ju en produkt jag visste (ok då, i alla fall trodde benhårt på skulle falla i god ton) att människor behövde och ville ha?
Själv såg jag mig mest som ett verktyg i ledet att någon ville ha en sak, och skapade sig själv just detta.

För att genomföra en dröm behövde jag vissa saker.
Det här är inget inlägg om att / hur starta företag, så jag lämnar det till ett helt eget inlägg, men jag gjorde som man skall/bör/försöka göra när man går i banorna att starta företag.
Man läser på.
Man tar reda på och man lägger upp både planer och strategier.
Och man gör back-up planer.
Man gör det helst inte själv, utan åtminstone med familjens välsignelse och tro i ryggen..

Hur säljer jag då mina alster?

Vid denna tidpunkt bor jag på landet.
Tre barn, varav en en liten bebis.

Internet.
In. Tör. Nett.

Liksom. Enkelt nåbart för mig som småbarnsmamma. Nytt. (Nåja, ganska i alla fall.) Sedan - om man kan-från-början, eller får-hjälp så kostar det ju ingenting att lägga upp en webshop... (Här sänder jag mina varmaste tankar till människor som i denna tid trodde på mig, och till och med gav av sin tid för att hjälpa mig att komma igång!)
Man har råd att testa, liksom.

Detta var alltså i 2006.
Året vi nyss gått in i är anno 2012.

I så många år har jag fått den enorma äran, det största av förtroenden av mina underbara kunder att få lov att driva ett eget företag och att få leva min dröm.

Varje morgon då jag vaknar vet jag att idag är den dag som jag tar itu med resten av mitt liv, vilket är precis vad alla andra som vaknar också gör.

Min ynnest är att jag jobbar med någonting jag verkligen älskar ur djupet av mitt hjärta.
Jag vet att jag är lyckligt lottad - stopp här ett tag nu...
Hur lottad är man egentligen?
Är inte varje val man gör just ett val?

Jag har valt att göra saker som tagit mig till där jag är idag.
Idag får jag göra saker varje dag som jag verkligen - genuint - älskar, och jag får göra det samtidigt som det ger mig mynt att köpa det jag själv varken kan framställa - eller skulle vilja framställa för att ge mig och min familj vad vi behöver för att kunna överleva.

Jag härskar idag över min arbetsinsats.
Jag väljer faktiskt varje morgon hur jag vill att den här dagen skall se ut.
Mitt liv är min egen målarduk.

Jag jobbar/företagar/arbetar med att ta min egen dröm framåt.
En stor önskan jag har är att alla skulle kunna och vilja vakna såsom jag har den äran, förtroendet och den stora glädjen att göra;
Med insikten att de själva har makten att härska över sin egen tillvaro!..

Hur mitt "egenföretagande" egentligen är?
Det är som sista biten i en tågbana. Behövs för att göra min livsbana komplett.

fredag 16 mars 2012

Nya Silverörhängen med text!


Igår flödade vårteckensinspirationen hos oss på Facebook!
Så till den milda grad att jag stannade kvar i silververkstaden och gjorde mig själv ett par nya örhängen istället för att läsa i min bok innan läggdags!

Sådär blev alltså resultatet!
Hjärtana är (såklart) i 925 sterling silver, alla delar.
Jag gjorde mina örhängen 4.5cm långa, och själva hjärnana 10mm i diameter och 1mm tjocka.
Så de syns ordentligt, men inte är för tunga för öronen.

Texten väljer man själv givetvis!
Här är det handstansat med 2mm original.

Det här får nog bli en vårnyhet som jag skall försöka hinna lägga in ikväll, efetr att barnen lagt sig, för nu ropas det att dessterten ( Ananas/Honlungsmelon/Äpple med vit chokladrippel är klart från köket!
Mina älskade små kockar!!

onsdag 14 mars 2012

Tillverkat i silververkstaden!

Familjesmycke! Små silverhjärtan på Hjärtekedja. Har man många älskade familjemedlemmar och vill ha ett nätt halsband som ändå syns långa väger, kan det här vara alternativet!
Namnarmband! Rund mellan silverbricka som armband på ställbar vaxad bomullsrem. Silverarmband är populärt! Vi smider många - i olika utföranden, och både med maskingrayvr från vår gravyrverkstad, och sådana jag stansar för hand - bokstav för bokstav med stålstämplar och hammare.
Namnringar, 5mm breda i 2mm tjockt silver. Namnen handstansade med 2mm original, och två symbolhjärtan per ring också! Namnringar, förlovningsringar och vigselringar gör vi många nu till våren i silververkstan!
Jag hoppas på att få se många bilder sedan!.. ;o)
Namnarmband i form av ett Stort silverhjärta med gravyr. Namnen i små bokstäver, vinklade så att bäraren skall kunna läsa namnen. (Eller tvärtom! Den som står mittemot! ;o)
Vi tillverkar namnsmycken i massor av olika former och utföranden! Här är en Femstav, och tanken var till en början för fem namn. Men det går ju precis lika bra med detta smycke om man har fyra namn och vill ha te.x ÄLSKADE på en av de fem sidorna!
Eller, så har man en mening på fem ord, och sätter vi en spinnhake i silver upptill, så roterar hänget och man kan läsa de fem orden runtom alldeles utmärkt!
Små, blanka silverhjärtan med maskingravyr. Smäckra söta smycken!
Vår Klassiska silverbricka med hamrad yta. Namnet har präglats/stansats för hand in i silverbrickan med stålstämpel och hammare. Ytan har slagits med hammare dem också, för en tuffare, lite ruffligare finisch.
Klassiska silverbrickan, blank som en spegel. Smycket har stålstämplats/handstansats med typsnitt Charlie och symbolen dubbelhjärta 3.5mm.

Det får räcka med bilder för idag tror jag! Eller hur?...

söndag 11 mars 2012

Hohooo?...

När ingenting händer här - på bloggen, kanske jag finns i silververkstaden.
Eller här;
Eller, så finns jag på Twitter!

torsdag 8 mars 2012

tisdag 6 mars 2012

Namnsmycken till mannen.

Näe. Inte till min man. Men till någonannans!
Manschettknappar i silver, stansade namn i typsnitt 3mm original.
Just nu har vi en liten knatte hemma som är sjuk - eller - han har haft feber några dagar men idag var första dagen feberfri, om man inte räknar några mikrograder imorse efter sängvärmen.

Bilen har besiktigats idag också, gick igenom finfint, men en lampa behövde bytas, så det har pappan och Charlie gjort idag. Nu är bilen så gott som ny, och faktiskt tvättad också!

Vågar man sig på att byta sill sommardäck, kanske?... Hörde på radion att det skulle komma snö i Uppsala imorgon.
Även om jag jobbar inomhus i silververkstan och smider namnsmycken, så är det bra härligt när man ser vårsolen och gräset (om är ganska "bääscht" än så länge) utanför fönstren.
mer snö vill jag nog inte ha. Det räcker nu...

Börjar längta efter krokusarna i gräsmattan...

söndag 4 mars 2012

Fotosmycken, så går det till.

Man skickar ett foto till oss, så gör vi resten!

Fota "objektet". ;o)

Digitalkamera, ladda in bilden i datorn.
Eller scanna in papperskopian.
Bifoga i ett mail.
Fotat med mobilen? Då går det fint att skicka som MMS.
Det går såklart fint att skicka ett "pappersfoto" med vanlig post till oss också!

Vi "tvättar" / redigerar bilden (elektroniskt) om det behövs eller om du vill.

Ulfs gravyrmaskin följer sedan hans anvisningar genom ett dataprogram, och sedan växer fotosmycket fram under en diamantnål.

Tjolahopp! Lite hantverk, lite teknik och lite magi!