Hästar...

Idag, måndag var det paus från vardagslivet i stallet igen. Jag och min yngste son delar intresset till min stora glädje! "Mellan barnen" fick jag rida själv, och visst är det skönt och trevligt att rota runt i stallet själv och tillsammans med hästen på grusvägar, stigar och under träningspass både arbeta och koppla av.

Men det är något särskilt att få göra det med sitt barn!..

Bläsan.

Lilleman Charlie går snabbt framåt i sina ridkunskaper. Långt snabbare än jag själv när jag började..
Och intet fruktar - eller räds han heller. Han är ta mig sjutton aldrig rädd.
Inte ens när han far av efter ett hinderhopp ner i gruset.
Jag blev inte rädd heller, det gick inte så fort. Och det var inte så långt ner till marken. Och så har han såklart både hjälm och väst. Och en snäll häst!