Vågor?..

Jag lade upp en bild på mig själv från semestern på vår Facebooksida.
Någonting jag inte gjort förut.

(Uffe kuppade en gång på min födelsedag, men då var det även en häst med på bilden som jag "hade i håret"..;o)

Fick många fina kommentarer till min stora glädje.
För jag var rejält nervös då jag klickade "Skicka".. Trodde inte att jag skulle våga visa mig.. ;)

Jag älskar verkligen inte att synas, och jag gillar inte ens att vara med på bild. Har kanske inte alltid kommit överens med mig själv över hur man ser ut och så.
Men nu hade jag alltså semester, den första på flera år. Kopplade av på riktigt. Både av och loggade ut från sociala medier och mail-inboxar.

Så tog jag den där "Klassiska semesterselfien"; Upp med telefonkameran och "Klick" bara.
Där borta på Thailands sandstrand Suan Son Beach.

Hejhej, här är jag!

Så skrev någon att "Du inte våga - Du som gått din egen väg och nu har Älskade Barn där du gör det du vill och kan." - skrivet med hjärtan och glimten i ögat.

Jo. Men det är olika vågor..
Så jag svarade:

Älskade Barn blev bara till. 

Det liksom krävdes... Av mitt älsk till silverhantverket, av lite kan-inte-bara-sitta-still-kreativitet, av en idé och tankar om hur man skulle kunna göra för att sprida lite kärlek genom Sverige,  föräldravärlden och till andra mammor (än jag) som ville ha sina älskade barn nära.

 Sedan växte "snöbollen" och rullade vidare längs smyckesbacken, längs kärleksstigen, förlovningssvängen, förbi bröllopsaltaret och minnes-stoderna. 

Det är en helt magolik resa företaget har gjort, och jag är så -ända-in-ihjärte-rummet stolt och glad över att få ha plats i båten och utsikt vid rodret då alla härliga kunder och jag rattar skutan vidare tillsammans! 

Min lilla (understundom stökiga och röriga) silververkstad jag byggt och tillsammans med Ulf fått äran att bygga till, bygga ut och hela tiden förbättra är kärnan och ateljén där det händer. Den må vara liten, men där finns ett mycket stort hjärta. 

Det är på den platsen alla fantastiska kunders smyckesidéer, smyckeslängtan får möta Ulfs och mitt hantverk.

 I silververkstaden finns förvisso månget guldsmedsverktyg, men även många verktyg och lösningar jag faktiskt byggt själv.. 

Som jag började skriva om, det är olika vågor - "Älskade Barn, Personliga Smycken" är den våg som drivit min skuta och tillvaro framåt. 

Att lägga ut en bild på sig själv - det är någonting som behövt gro och växa för mig. Semestervågen här för ett par veckor sedan, det var någonting som vaknade där. 

Den lilla Tina härinne, som kommit fram till att det kanske inte alls är så farligt att visa sig lite?.. 

Att kika fram och säga "Hej!" ibland... Det är olika vågor, men de bär mig framåt. <3 font="">