Tar paus i jobbandet.
Glömde slå på värmen i silververkstaden och upptäckte det inte förrän försent..(?)...
Mina stackars tassar är stelfrusna.
Men det är ju positivt att jobbet är så kul att man missar sådana banala saker.
Värme?... Vaddå?...
Tur att silvret skall glödgas och blir hett igen av polering och puts.
Så sååå stelfrusen är jag ju inte. Blåsan på fingret att döma så blev det ju tydligen ganska hett till och med. Just där, på sidan av långfingertoppen. ;o)
Kalla fingrar känner hetta sämre än varma alltså. Kvällens lärdom.
Planen håller på att landa inför morgondagen.
Det är mycket som skall roddas, även om man har lilleman febrig hemma.
Hoppas för jösse namn han mår bättre imorgon.
Eller, bra mår han ju - tror han, men han vill ju så gärna till lek-kamraterna på dagis och gråter så storebröderna får åka och leka där...
Idag somnade han i min famn två gånger. Åhh, vad det var länge sedan!!!!
Jag minns en anteckning här i bloggen för en tid sedan då han somnade i min famn i soffan framför tv:n.
Idag tog jag mig den stunden och bara njöt av hans trygga sömn i mina armar.
Att låta ett sådant litet sovande pyre få ligga helt avslappnat och luta sin kind mot mitt bröst, är det inte helt underbart?...
Närhet och värme med sitt lilla, lilla barn som fortfarande ryms i famnen?...
På eftermiddagen då mormor vaknat efter att ha jobbat på natten innan blev dock mamman degraderad...
Jag lagade middagen istället, men så kom han igen min lille unge.
Satte sig i mitt knä, och somnade åter.
Såhär mycket har min lilleman inte sovit på dagtid på läääääänge!
Vi satt så en stund, sedan kom mormor och jag såg hur hon suktade. Jag lät henne ta över den feberljumna lilla kroppen och smög därifrån. Tyst, tyst för att inte störa i sömnen.
Mormor och Charlie låg så tillsammans i soffan.
Mörkret föll ute och det var precis då middagen sattes på bordet som de vaknade ur sin dvala.
Nyvaken och rufsig i håret konstaterade Charlie så att det var väl en konstig frukost mamman dukat fram?!
Kassler och Kantarell paj?!
Nu är det dags att jobba en timme till. Sedan skall den här mamman sova.
Kanske, kanske smyger jag in och hämtar med mig lilleman, så kan vi dela kudde hela natten?...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar