Alldeles ensam - sånär som på perserkatten som ligger i fönstret och kikar på alla småfåglar vid fågelbordet utanför.
Sitter nöjd. Klockan har slagit 13.50 och jag har jobbat klart för dagen.
Dunderförkyld, hostar och snorar. och så värker det i hjärtetrakten.
Mina barn är inte hemma!...
En är hos mormor och morfar, en med pappan och badar på äventyrsbadet, och minstingen är hos farmor och farfar.
Jaja. Ibland måste man ju låna ut barnen...
Men det blir ju så, tomt...
Fast det är klart. Jag vet ju att de har jättekul och har längtat så länge!
Efter en sjukvecka med diverse febertoppar, kräk och mina retliga-nattliga-dagliga hostattacker känns det härligt att vi äntligan orkar göra nåt igen!
Jag har.. hade en hel massa att jobba igen, men det har jag gjort nu. Skyndar jag mig så hinner jag ta mig ett bad innan huset är fullt igen!
*Skyndar!!!*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar