fredag 30 januari 2009

Barncancerfonden.

Idag har jag startat ett samarbete med Barncancerfonden. och Älskade Barn AB.
Ett samarbete som ligger mig mycket varmt om hjärtat...

Min mobiltelefon ringde en gång då jag var i andra änden av Sverige på besök hos en kompis.
Det var min lillebror.
Våra föräldrar hade dagen innan rest på semester utomlands och stod inte att nå.
Min lillebror satt i väntrummet utanför läkaren på Akademiska sjukhuset.
Samma morgon hade han upptäckt den onda knölen, som vuxit explosionsartat...
Besked; Cancer.

Panik.

Jag tog omgående nästa tåg från centralen och började min låååååånga resa hem.
Minns att jag satt och önskade att jag funnit råd snabbare och kastat mig på första bästa flyg...
Timmarna sniglade sig fram, trots X2000s framfart över den svenska landskapet.

All min ångest och hjälplöshet vällde över mina kinder i strömmar av tårar.
Konduktören erbjöd mig en egen kupé...

Jag kom upp på sjukhuset några timmar senare, med resväskor och allt.

Lillebrorsan...

Minns att jag fick tag på mina föräldrar och jag kan inte ens föreställa mig den chock det innebar för dem.
Det fanns visst en plats på flyget tillbaka den dagen, men min mamma var inte kapabel till att varken resa själv, eller stanna kvar och flyga hem dagen efter utan min pappa.

Jag stannade på sjukhuset tills de kom morgonen efter.

Det är det allra värsta min pappa och min mamma någonsin varit med om. Och jag...

Det här är nu några år sedan.
Många cellgiftsbehandlingar senare.
I vår blir min lillebror pappa för första gången...

Min lillebror har genom den enda procents chans läkaren gav det, bevisat att det finns mirakel...

2 kommentarer:

Fnattis sa...

Minns det som igår, hela tillvaron vändes uppochned. Men det gick ju bra :). Jobba inte ihjäl dig nu och glöm inte att njuta av livet (det går ju så hiskeligt fort)!!!
Kram kram från Fnattis

Tina - alskadebarn.se sa...

Hej Fnattis!!
Guuu vad kul att höra från dig!!
Jag jobbar ju en hel del, och det i kombination med tre kids lämnar ju inte mycket till egentid...;o)
Att det går fort, det skriver jag under på! Läskigt egentligen...

Kram, Vännen!!!