Namnringar i 925 Sterling Silver.
3mm breda ringar i 1mm gods.
Idag gnistrade frosten i det iskalla landskapet längs landsvägen vi färdades på.
Kurvor, backar, skog och åkermark. Alla i olika gnistrande vita skalor.
Solen stod redan som högst på himlen då vi äntligen kom iväg. Till barnens mormor och morfar.
Min Älskade Mamma och Pappa. Mormor firade födelsedag, fastän den egentligen är imorgon...
Jag, mannen, tre barn min bror, hans tjej-med-lillagrodan-imagen och min farmor Ulla-Britt.
Alla en hel dag tillsammans.
Nästan inga bilar var ute på vägarna så färden gick som smort, tills en mastodont-långtradare modell XXXXL behagade svänga ut mitt framför nosen på vår svarta Chrysler.
Snöröken stod som en vit bergvägg framför nosen på vår vindruta, även om jag lämnade långt avstånd fram.
Maxiotur. Typiskt...
Jag svängde till slut av vägen. Bara måååste släppa iväg den där monstertrucken så jag slipper se den!!!
Sökte efter Tulpaner till min mamma, men det fanns inga i butiken.
Bra. Då har pappa/morfar nåt att köpa henne imorgon... ;o)
Färden löpte sedan utan avbrott och irritationsmoment.
Charlie kastade sig i mormors famn då vi kom fram och frågade genast efter morfar.
Jag, Uffe och min pappa tog med Emil och Joel till isplanen för skridskoåkning.
Shit!! Termometern visade minus 14 grader!!!!
Vi orkade i dryga timmen och en halv. Sedan var vi stelfrusna...
Solen nådde inte ner till platsen för Hockeyrinken men som tur var inte blåsten heller...
Öregrund är en synnerligen vacker liten stad.
Både om sommaren *älskar* och om vintern.
Jag skulle kunna tänka mig att bo där.
Vi fick en fantastik middag.
Avocado med räkor och löjrom.
Smördegsinbakad Oxfile, men Idahopotatis.
Murkelstuvning och Pepparsauce, både varma och kalla grönsaker. Och min mammas nybakta thékakor...
Hemmagjort, förstås.
Avslutat med Toscapäron i ugn, tillsammans med fostnupen vaniljsås.
Sedan mys framför öppnaspisen, prat och planer i vardagsummet med 4 meter i takhöjd.
Kaffet avrundade en härlig dag tillsammans, och vi gjrode oss redo att fara hem.
Långa, många mil på vintervägar i kolsvartet.
Jösses, så vackert det var. Mina enormt starka extraljus skickade kastakder av strålar upp i vinterträdens kronor, och lyste upp vår väg hem, så den var ljus och trygg.
Joel stanande kvar hos mormor och morfar.
Hans tur att sova där i tre nätter nu!
Jag saknar honom sååå redan!!
Emil och Charlie sover i sina sängar.
Kom isäng två timmar efter vanlig tid. Inget bök eller komma-upp-igen efter vi lagt dem ikväll...
Vi får se imorgon, om jag tar i tu med jobbet. Har massor av bokföring - och andra roliga Nyheter !!! - som måste tas i tu med.
Men det vore ju skönt...
Att ha ännu-en-klämdag-hemma med barnen...
Pappan jobbar ju dag... Men jag skulle ju kunna jobba kväll....?....
Morgonen i morgon får bestämma...
Och hur mycket jag hinner / orkar ikväll...
Det är svårt att "prioritera bort sina älskade barn", samtidigt som det är synnerligen svårt att prioritera bort jobbet som jag ju också älskar!!...
Det gäller "bara" att finna rätt tidpunkt för allt.
Var och en sak ha sin tid.
Just nu i skrivande stund är det faktiskt min stund....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar