onsdag 31 december 2008

Nyårsafton idag...


Att se tillbaks på ett år som gått.
Stora minnen, härliga minnen...

För snart ett år sedan fyllde mina tvillingpojkar fem år.
De hade blivit storebröder för 1½år sedan då.

Lintottar, med -om än litet - babyhull i ansiktena.

Idag. Om några dagar, den 7 januari, fyller de sex år.
Vuxit minst en decimeter, mera tror jag!!...
Ett jätteår väntar dem.
Förskoleklass. "Att-snart-börja-skolan"!!!

De har blivit så stora och förståndiga mina kids.
De är levande bevis på hur fort mina år går nuför tiden.
Man bli äldre, men frågon om man någonsin kommer att känna sig vuxen?!
Tyngd och stärkt av bördan och den enroma ynnest att få vara mamma.
Att få vara den som till sist och syvene har ansvar för ett - ellr tre!!! - små nya liv!
Att vara Emils, Joels och Charlies mamma. Det är vad jag mest kommer att minnas av 2008.
Sedan, mitt Aktiebolag; Älskade Barn AB.
Framväxt av en idé, några förhoppningar och rätt beslut fattade vid rätta tidpunkterna.
Ur grunden skapad av Kärlek. Kärleken till mina barn, vår familj och min tillvaro tillsamamns med dem.

Jag känner mig synnerligen priveligierad som lyckats med detta och som faktiskt får jobba med det jag älskar att göra!
Jobbet på dagarna, i närheten till den förskola mina barn spenderar sex timmar om dagarna. Och så eftermiddagarna tillsammans med familjen.
Krävs det sedan, så har min chef öppnat möjligheten att jobba natt.

Det är en bra chef jag har.
Låter mig ha flex och jag kan skjuta på arbetstiden om jag råkat - i förbifarten - glömma packa min lillemans ryggsäck inför picnicken så att jag hinner hem för att packa den och sedan bege mig till picnickplatsen för att till en strålande glad lilleman överrräcka den glömda ryggsäcken.
- Se tidigare inlägg om att prioritera...-

Samtidigt är det en jäkla slavdrivare, min chef.
Hinner man inte klart på dagen, så är det bara att bita ihop och jobba över.
Hela nätterna om så krävs.
;o)

Jag brukar skoja med mina vänner om den fantastiska Julfest min chef utlovat.
Den blir litet torftig bara. Då det är ju bara jag i mitt företag.
Än så länge.......

Jag fick i alla fall en fin Julklapp. Till hela min familj!

Året 2008.
Det har gått så fort genom mitt medvetande.
Så otroligt mycket har hänt!!
Från Enskild Firma till Aktiebolag.
Mentorskap.
Thailandsresan i våras, var en lisa för en trött och stressad Tomteverkstadstillverkare.
Och i år har företaget desutom mångdubblat sin omsättning...
(Tur att jag har en semester coming up...)

Sommarsemester med två av mina godaste vänners familjer!!
Stugor på tomterna bredvid varandra på ön i Finlands skärgård! Vilken urbota härlig semetser!! Och så kul ungarna tyckte det var?!...

Man har nog kommit lite närmre sina vänner udner det här året också.
Nu har vi inga småbebisar längre...
Tjejmiddagar, och träfar över en kopp kaffe - ifred - medans barnen leker själva.

Undrar om man inte hunnit "in-i-sig-själv" lite mer än förr också.
Många långa timmar av tillverkning i Silververkstaden har resulterat i många långa tankar och drömmar och fantasier.
Planer har byggts upp och lagts om.
Det är en skön tillvaro jag för faktiskt.
Man tänker så bra då man jobbar med händerna och skapar.

I vår sedan kommer min lillebrors bebis.
Min lillebror fick cancer då han var 25 år gammal.
Minns telefonsamtalet som om det var igår.
Jag var hos en kompis i Göteborg.
Mamma och Pappa hade just flugit iväg på en semesterresa.
Brorsan ringer mig och är förtvivlad.
Jag kastade mig på första bästa tåg.
Konduktören såg min oerhörda fruktan och skräck och lät mig sitta ifred i en stängd kupé.
hela vägen till Uppsala.
Inte ens hem för att slänga in väskan. Upp på Akademiska Sjukhuset.
Lillebrorsan.
Han fick till slut domen; 1% chans att bli pappa på naturlig väg.
Nu har det alltså gått!!
Den lille-lilla miniprocentschansen lyckades!! I april blir han och flickvännen (FRIA nu då Brorsan!!! Du VET att jag gör era ringar alldeles kostnadsfritt!!)
föräldrar!!
Jag längar såååååå!!! Jag skall bli Faster, Jag skall bli Faster!!!!

Mer om 2008.
Det är så mycket. Mest är det ju mitt företag, och så mina barn förstås.
Men, en sak till.
Småbarnsår är ju småbarnsår. Det vet ju folk som vet vad småbarn är.
Jag och mannen har återfunnit varandra. Det är ju, lite härligt!...

Nu skall jag lägga mig i soffan med mina två storkillar.
Pappan och Lilleman har intagit våra sängar för en tupplur efter dagens skridskotur.
Rosiga om kinderna, sugna på varmchoklad kom vi hem.
Nu har familjen tinat upp.

Återstår att fira av detta år, 2008 tillsammans hela familjen.
Jag vill ta tillfället i akt att önska alla mina Kunder, gamla som Nya och alla mina Vänner ett Riktigt Gott Slut!!

Mina Varmaste av Kramar!!
Tina.

Inga kommentarer: